Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Minskad invandring av lågutbildade med små chanser på arbetsmarknaden krävs för att bevara det svenska välfärdssamhället, med förmåga till humanitära insatser där de behövs bäst och hjälper flest, skriver debattörerna.  Bild: Jessica Gow/TT
Minskad invandring av lågutbildade med små chanser på arbetsmarknaden krävs för att bevara det svenska välfärdssamhället, med förmåga till humanitära insatser där de behövs bäst och hjälper flest, skriver debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT

Ohållbara förslag om invandringen upprepas ofta

Mikael Feldbaum påstår att invandringen inte är kostsam för samhället, dock utan att presentera belägg för det. Faktum är att många invandrare har lägre utbildningsnivå än vad arbetsgivare kräver, förblir arbetslösa och hamnar därför i utanförskap, med ökande ekonomiska och sociala följdproblem som blivit akuta i många kommuner, skriver Malte Andersson och Frank Götmark.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

29/2 Vi måste minska invandringen av lågutbildade – om vi ska klara välfärden

5/4 Att strypa invandringen skulle inte rädda välfärden – snarare stjälpa den

Mikael Feldbaum påstår, utan källa, att invandringen inte är kostsam för samhället. Men utredningar visar att den är kostsam. Jan Ekberg beräknade 2009 att offentlig sektor årligen omfördelar från inrikes till utrikes födda motsvarande 1-2 procent av Sveriges BNP. ESO (2018:3) anger offentliga sektorns snittkostnad för invandrare till 74 000 kr/år under livstiden i Sverige. Mats Hammarstedt sammanfattar (Dagens Samhälle 2018): "det råder vetenskaplig konsensus om att flyktinginvandringen med rådande sysselsättningsgrad bland flyktingar är en kostnad för de offentliga finanserna".

Stor arbetslöshet

Vi missar målet enligt Mikael Feldbaum, då vi pekar på att folkökningen (vi skrev felaktigt "nettoinvandringen") fortfarande är stor under 2019, nära 100 000. "Missen": att största gruppen invandrade är återvändande svenskar. Visst, men de utgjorde bara 10 procent av de 115 805 invandrade. Nio av tio hade annat ursprung, främst Asien (SCB).

Bara två andra europeiska länder har högre arbetslöshet än Sverige bland utlandsfödda män.

Enligt Mikael Feldbaum är Sverige "helt okej på integration i ett internationellt perspektiv", men mycket kan invändas. Bara två andra europeiska länder har högre arbetslöshet än Sverige bland utlandsfödda män (Lindbeck & Persson, DN 4/1 2020). Och skillnaden här i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är Europas största (Ekonomifakta: Sysselsättningsgap. 20/5 2019).

Ohållbara förslag som upprepas

Mikael Feldbaum menar att lågutbildade invandrare har positiva effekter på arbetsmarknad och ekonomi. Han hänvisar till Arbetsförmedlingens förslag om långsiktig invandring på 50-60 000 per år för att andelen arbetande i befolkningen skall stå sig. Sådana ohållbara förslag har gång på gång avvisats av forskning, men de upprepas tyvärr ofta. Att hålla den arbetande andelen konstant genom invandring (då äldre i samhället blir fler) leder till ett pyramidspel med skenande folkökning. En studie visar att det skulle krävas 38 miljoner invandrare fram till 2080 (se GP 16/6 2019). Sverige befolkning skulle då bli 50 miljoner, mest sentida invandrare, deras barn och barnbarn.

Vi behöver inte fortsatt hög invandring, tvärtom. Minskad invandring av lågutbildade med små chanser på arbetsmarknaden krävs för att bevara det svenska välfärdssamhället, med förmåga till humanitära insatser där de behövs bäst och hjälper flest.

Malte Andersson, ekolog, professor emeritus

Frank Götmark, professor i ekologi

Läs mer: DEBATT: Invandring behövs inte för att försörja en åldrande befolkning