Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Offentlig upphandling måste bli effektivare

Politiseringen av offentlig upphandling med ökat krångel och irrelevanta krav innebär att vi kommer långt ifrån det som är meningen med en upphandling - en bra affär. Och gör det svårt för mindre företag att lämna in anbud, skriver Jan Lindblom (M) och Peter Hermansson (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

När skolor, vården, omsorg och annan offentlig verksamhet upphandlar är det allt färre företag som lämnar in anbud. Stat, kommun och region/landsting köper varor, tjänster och byggentreprenader för drygt 600 miljarder kronor årligen. Men de betalar allt oftast för mycket för sämre kvalitet och vågar inte tänka nytt och premiera innovation. Det är viktigt att vår gemensamma sektor använder våra gemensamma skattepengar effektivt.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kraven alltmer orimliga

Företag tycker att kraven vid upphandling blir allt mer orimliga, krångliga, för många, ofta exkluderande och anpassade efter storföretag. Politiker försöker överträffa varandra i kreativitet för att hitta på än fler krav som sällan har med verksamheten och skattebetalarnas bästa att göra. Det självklara är dock att upphandlingar skall ha relevanta krav; kvalitet, funktion, service och pris är viktigt.

För att möta nya utmaningar och utveckling behöver även offentlig verksamhet snabbare tillgodogöra sig nya arbetssätt, bättre metoder och teknik. Där är förmågan att utveckla och införa innovationer avgörande. Många innovativa produkter och metoder tas fram som skulle göra nytta inom kommun och landsting/region. Det behövs upphandlingsstöd som gynnar innovationer typ pilottester, innovationsbevakning och extra poäng vid nytänkande samt att inte exkludera nya företag.

Från företagsfientliga politiker kommer förslag om än fler regler som öppnar upp för fler irrelevanta krav och ökat krångel. Politiseringen av offentlig upphandling innebär att vi kommer långt ifrån det som är meningen med upphandling – en bra affär.

Sällan bäst för verksamheten

Att företag skall uppfylla politiska ambitioner och åsikter som sällan har med vad som är bäst för verksamheten och brukare blir oftast bara dyrare och sämre.

Tyvärr väljer bara var fjärde småföretagare att lämna in anbud vid offentliga upphandlingar. Framförallt för att de anser att offentlig upphandling är krångligt, tar för lång tid och att kontrakten är för stora.

Små företag har givet svårt att klara allt för stora upphandlingar och riskera att få en för dominerande kund. Enligt EU:s upphandlingsdirektiv ska upphandlande myndigheter alltid överväga att dela upp kontrakt i mindre delar. Om uppdelning inte sker ska detta motiveras. Kravet på att inte acceptera nya bolag hindrar nya innovativa bolag att lämna anbud liksom nya konstellationer där några mindre bolag gått samman.

Lösningarna för att få in fler och bättre anbud vid upphandling är flera.

  • Myndigheter och upphandlande part bör agera framåtsyftande och stödjande genom att upprätta bra dialog vid utformandet av upphandlingsunderlaget, där även mindre företagen är med.
  • Ställ krav på kvalitet, funktion, service och pris men inte icke relevanta politiska värderingar. Tydliga och rimliga krav som är möjliga att följa upp.
  • Upphandla volymer som fungerar för mindre lokala företag. Uppmuntra mindre aktörer att gå tillsammans i ekonomiska föreningar eller nystartade gemensamägda bolag och lämna gemensamma anbud.
  • Premiera innovation vid upphandling genom exempelvis pilottester och extra poäng vid nytänkande. Skapa rutin för innovationsbevakning samt exkludera inte nya företag.
  • Använda nyckeltal vid utvärdering av anbuden för att få en tydlig uppfattning om leveranser ligger inom rimlig nivå och så att personalen har schysta villkor. Företagarnas initiativ till en ansvarskod är ett gott exempel på ett kvalitetssäkrat alternativ till kollektivavtal.
  • Förkasta för låga anbud och anbud där anbudsgivaren inte kan förklara varför anbudet är så lågt.

Jan Lindblom (M)

ledamot regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen, VGR

Peter Hermansson (M)

ordförande servicenämnden, VGR