Oacceptabelt långa köer till BUP – ett svek mot unga

Sveriges Psykologförbund har nyligen genomfört en undersökning där 950 psykologer verksamma med behandling av barn och ungdomar ger sin syn på situationen i vården. Undersökningen bekräftar att psykologisk behandling på många håll inte är prioriterad. De unga patienterna får inte bästa tillgängliga vård. Symtom definieras och behandlas utifrån ett medicinskt perspektiv. Psykologisk behandling erbjuds inte, trots att evidens finns och att Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar det.

Endast 16 procent av psykologerna inom BUP uppger att patienterna alltid får träffa en psykolog för en första bedömning. Bara en tredjedel av psykologerna inom specialistvården instämmer helt i att de kan jobba evidensbaserat med psykologisk behandling. Vår undersökning visar också att det är svårt för psykologer att skapa förståelse för förbättring - en av fem psykologer uppger att deras chef inte har tillräcklig kunskap om psykologisk behandling.

Försvårar god vård

Psykologer som är verksamma inom klinisk behandling av barn och unga har arbetsvillkor som försvårar god vård. Undersökningen visar att många psykologer som vill arbeta inom specialistvården med barn och unga ändå valt att lämna. De uppger att de haft små eller inga möjligheter att påverka sin arbetssituation. Så många som 60 procent av psykologerna inom BUP har svarat att de allvarligt funderat på att byta jobb. Det stora patienttrycket, de långa köerna, skapar en enorm belastning och en ohållbar arbetssituation.

Psykologförbundet uppmanar politiker, beslutsfattare och vårdarbetsgivare, centralt och lokalt, att ta till sig situationen och genomföra förändringar i sex punkter för att barn och ungdomar ska få tillgång till rätt vård.

• Säkerställ rätt vård genom relevanta beslut om att patienter får inledande undersökning av psykolog på likvärdigt sätt som den idag beslutade praxis med inledande undersökning av läkare.

• Säkerställ psykologisk kunskap i beslutsprocesser, på strukturell nivå och i ledningsgrupper så att psykologisk kunskap finns med både tidigt i beslutsprocesser och i uppföljning och löpande utvecklingsarbete. Inför en så kallad PLA-funktion (psykologiskt ledningsansvarig) i specialistvården.

• Ersättningssystem och upphandlingssystem måste utredas och förändras så att de styr mot en likvärdig vård oavsett fysiska eller psykiska behov.

Undersökningen visar att många psykologer som vill arbeta inom specialistvården med barn och unga ändå valt att lämna

• Säkerställ specialistbehöriga psykologer inom den specialiserade psykiatriska vården för våra barn och unga.

• Öka vårdprofessionernas inflytande över de egna arbetsuppgifterna. Genomför tillitsbaserad styrning.

• Ge möjlighet till lokala lösningar så att inte administrativa styrmedel försvårar detta i sådan grad att man inte upplever att man kan ta ansvar för det arbete man förväntas utföra.

Det är dags att ge barn och unga rätt vård - för deras och för samhällets bästa.

Kristina Taylor, ordförande Psykologförbundet

LÄS OCKSÅ: BUP saknar nästan 60 anställda i Göteborg

LÄS OCKSÅ: Maria har gått från slutenvård till politiken – mot alla odds

LÄS OCKSÅ: Efter suicidförsöket valde Anna att engagera sig i Suicide Zero