Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Andreas Bergström och Sara Davidsson från tankesmedjan Fores.

Nya transportprojekt bör ta hänsyn till den osäkra framtiden

En förklaring till varför infrastrukturprojekt byggs trots att de är olönsamma är starka särintressen. Genom att i ökad utsträckning förlägga kostnaderna närmare investeringen skulle incitamenten att kritiskt granska besluten stärkas, skriver Andreas Bergström och Sara Davidsson, Fores.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Järnvägar, vägar, tunnlar och hamnar är viktiga för transporter av gods och personer – men innebär dyra och långsiktiga investeringar. Vad ska prioriteras om allt inte kan byggas? Vilket projekt är mest värdefullt i framtiden i relation till sin kostnad?

I ljuset av en snabb teknikutveckling och en klimatlag om en fossilfri transportsektor är det svårt att sia om framtiden. I Göteborg planeras en utbyggnad av hamnen och höghastighetsbanor samtidigt som byggandet av Västsvenska paketet startat. Vilka projekt som ges prioritet bör förankras i väl utarbetade underlag, som tar hänsyn till de risker som långsiktiga investeringar innebär.

Forskning visar att stora infrastrukturprojekt tenderar att bli dyrare än beräknat och att lönsamhet spelar liten roll för vilka projekt som politiker prioriterar

Vid ett seminarium häromveckan i Dome of visions, Göteborg, diskuterade Tankesmedjan Fores vilken infrastruktur som lönar sig och hur den bör finansieras, baserat på en studie som publicerades den 18 juni. Där redogörs för både svensk och internationell forskning som visar att stora infrastrukturprojekt tenderar att bli dyrare än beräknat och att lönsamhet spelar liten roll för vilka projekt som politiker prioriterar.

Hur lönsamt ett projekt uppskattas vara beror på antaganden om hur framtiden kommer se ut. Idag pågår en snabb teknikutveckling inom transportsektorn där elektrifiering, självkörande fordon och magnettåg är exempel. Samtidigt har Sverige en klimatlag med mål om en fossilfri transportsektor. Båda dessa faktorer bidrar till ovisshet om hur transportsektorn kommer se ut i framtiden. En ökad ovisshet om framtiden innebär en ökad osäkerhet i kalkylerna – vilket gör det oroväckande att projekt redan tenderar att fördyras. Om olönsamma investeringar betalas via offentliga medel innebär det begränsade möjligheter för staten att prioritera andra viktiga åtaganden, som till exempel välfärd till en åldrande befolkning.

En förklaring till varför infrastrukturprojekt byggs trots att de är olönsamma är starka särintressen. Politiker vill lämna något för eftervärlden, byggbolag har mycket att tjäna och teknikälskare vill testa innovationer – många parter har att vinna på ett stort projekt. Om kostnaden bärs av det offentliga finns små incitament för varje enskild individ att vara en motkraft.

Politiker vill lämna något för eftervärlden, byggbolag har mycket att tjäna och teknikälskare vill testa innovationer

Genom att i ökad utsträckning förlägga kostnaderna närmare investeringen skulle incitamenten att kritiskt granska besluten stärkas. Det kan ske genom att infrastruktur medfinansieras av kommuner eller regioner, eller genom att avgifter tas ut av de som använder infrastrukturen (som väg- eller banavgift eller trängselskatt). Det skulle innebära att en mer koncentrerad grupp bar kostnaden och därmed öka sannolikheten att de ifrågasatte besluten.

Förutom att besluten behöver granskas kritiskt bör kalkylerna ta hänsyn till en ökad osäkerhet om framtiden på två sätt:

* Trafikverket bör göra fler beräkningar där antaganden i kalkylerna ändras i samråd med politiken.

Idag är de prognoser som ligger till grund för investeringarna framskrivningar av tidigare värden, det vill säga att kalkylerna antar att utvecklingen fortsätter så som den ser ut idag. Istället borde politiska styrmedel på klimatområdet som troligen kommer implementeras samt det mest troliga scenariot för teknikutvecklingen ligga till grund för analyserna. Om investeringsbeslut fattas baserat på resultatet av en sådan kalkyl innebär det ett ökat tryck på politiken att förverkliga det antagande som gjorts i kalkylen.

* Diskonteringsräntan bör ses över.

Den används för att beräkna värdet av framtida nyttor av en investering i dagens värde. Diskonteringen speglar att det finns en risk att framtida kostnader och nyttor som investeringen leder till inte infaller. En mer osäker framtid till följd av ny klimatpolitik och teknik motiverar en höjning av diskonteringsräntan.

Det kan finnas anledning att bygga samhällsekonomiskt olönsamma projekt. När investeringen finansieras via det offentliga finns dock anledning att fundera över vilka andra offentliga åtaganden som investeringen riskerar att tränga undan. Med en osäker framtid för transportsystemet, både vad gäller teknikutveckling och klimatpolitik, finns det anledning att vara försiktig.

Om olönsamma investeringar i infrastruktur betalas via offentliga medel innebär det begränsade möjligheter för staten att prioritera andra viktiga åtaganden, som till exempel välfärd till en åldrande befolkning, skriver Andreas Bergström och Sara Davidsson.

Andreas Bergström

vice vd för Fores och programchef vid Fores program för Ekonomiska reformer och entreprenörskap

Sara Davidsson

assisterande programchef för Fores program för Ekonomiska reformer och entreprenörskap