Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I Göteborgsregionen avser vi hitta former för att följa upp kommunernas fortsatta behov av samordning och stöttning med anledning av pandemins effekter på utbildningsverksamheten, skriver Helene Odenjung och Renée Bengtsson. Bild: Anders Ylander, Fredrik Sandberg/TT
I Göteborgsregionen avser vi hitta former för att följa upp kommunernas fortsatta behov av samordning och stöttning med anledning av pandemins effekter på utbildningsverksamheten, skriver Helene Odenjung och Renée Bengtsson. Bild: Anders Ylander, Fredrik Sandberg/TT

Nya regler krävs för att skolan ska gå vidare efter pandemin

Pandemin har haft stora effekter på elevernas skolresultat och personalens arbetsmiljö. Återhämtningen kommer att ta flera år. Men det finns också ett stort behov av ändrade regler, skriver Helene Odenjung och Renée Bengtsson, Utbildningsgruppen, Göteborgsregionen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Coronapandemin har påverkat hela det svenska utbildningssystemet, från förskolan till högre utbildning. De regeländringar och extra bidrag som regeringen har beslutat om för att möta pandemins effekter under 2021 och 2022 är steg i rätt riktning. Men som företrädare för regional samverkan inom utbildningsområdet i Göteborgsregionen vill vi också lyfta behovet av åtgärder som sträcker sig längre än så.

För personalen i samtliga skolformer, från förskola till vuxenutbildning, har arbetsbelastningen varit mycket hög sedan pandemins början. Om utbildningssystemet ska kunna kompensera för pandemins effekter på ett långsiktigt hållbart sätt krävs en insikt om att återhämtningen kommer att ta flera år.

Stora insatser

Det kommer att krävas stora insatser för att slå vakt om välmående medarbetare och en fungerande ekonomi, att utbildningstappet motverkas så att de elever som gått miste om undervisningen kompenseras och att likvärdigheten garanteras. Samtidigt gäller det att dra lärdom av den snabba digitaliseringen så att vi kan ta vara på de metoder som fungerat väl.

Vi vet att det är många utmaningar som behöver hanteras men här och nu ser vi ett behov av dessa fyra justeringar för att skapa bättre förutsättningar för eleverna:

1. Informera brett om möjligheterna att komplettera betygen genom prövning av kurser i grundskolan, gymnasieskolan och komvux. För de elever som halkat efter i gymnasiet eller grundskolans sista år är det särskilt viktigt att få kännedom om möjligheten att pröva i kurserna utifrån varje skolforms regelverk.

2. Sänk åldersgränsen till komvux för eleverna som gått på gymnasiet under pandemin. För att fånga upp de elever som har fått försämrade resultat på grund av brister i undervisningen under pandemin är det viktigt att sänka åldersgränsen för att påbörja studier inom kommunal vuxenutbildning för just denna grupp. I dag går gränsen vid 20 år, vilket innebär att många kan behöva vänta i ett år efter studenten innan det är möjligt att gå över till komvux.

3. Justera regelverket kring det arbetsplatsförlagda lärandet, apl, inom regionalt yrkesvux. Många elever på yrkesutbildningar har behövt skjuta på sina apl-perioder eller genomföra anpassade versioner i skolans lokaler. När nu arbetsplatserna öppnas upp kommer alla som ska ha apl inte kunna gå ut samtidigt. I dag har statsbidraget för regionalt yrkesvux som villkor att 15 procent av utbildningstiden måste utgöras av apl. För lärlingsutbildningar är det 70 procent av utbildningstiden. Om den omfattande apl-skulden ska kunna hanteras måste dessa villkor luckras upp så att skolorna själva kan avgöra hur mycket apl som behövs.

4. Gör det möjligt att fortsätta med distansundervisning. Det är viktigt att skolhuvudmän, även efter att pandemin ebbat ut, kan fortsätta bedriva distansundervisning för elevgrupper i den mån det bedöms lämpligt och inte enbart i lägen då det handlar om särskilt stöd för enskild elev. Många skolhuvudmän konstaterar att distansundervisning kan vara särskilt lämpligt i vissa situationer och som komplement till närundervisning i skolans lokaler.

Arbetet för att dämpa pandemins negativa effekter måste givetvis bedrivas inom fler områden än så. Vi måste vara beredda på att fånga upp brister i språkutvecklingen hos barnen som har ett annat modersmål än svenska och stötta elever i grundskolans senare år. Behovet av insatser från elevhälsan har ökat inom samtliga skolformer. Skolorna kan också behöva stöd i att stärka samverkan med aktörer utanför skolan och möjligheterna att ta igen prao och apl. Samtidigt gäller det att värna personalens arbetsmiljö.

Vi kommer att med gemensam kraft se över dessa områden, såväl i det korta som i det längre perspektivet och samverka för att hitta goda lösningar.

I Göteborgsregionen avser vi hitta former för att följa upp kommunernas fortsatta behov av samordning och stöttning med anledning av pandemins effekter på utbildningsverksamheten. Vi kommer att med gemensam kraft se över dessa områden, såväl i det korta som i det längre perspektivet och samverka för att hitta goda lösningar.

Helene Odenjung, ordförande Utbildningsgruppen, Göteborgsregionen

Renée Bengtsson, vice ordförande Utbildningsgruppen, Göteborgsregionen