Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nya mjölkstödet en miljöbov

Trots goda avsikter riskerar regeringens mjölkstöd att låsa in bönder i en modell som är ekonomiskt och miljömässigt ohållbar, skriver Joakim Ivarsson och Sanna Ekedahl, Svensk mat- och miljöinformation.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har meddelat att regeringen och Vänsterpartiet satsar 100 miljoner kronor extra till den krisande mjölkbranschen. Totalt utgör dessa akutstöd nu 300 miljoner kronor i budgeten – vilket läggs ovanpå befintliga mjölksubventioner. Trots goda avsikter riskerar detta att låsa in bönder i en modell som är ekonomiskt och miljömässigt ohållbar. I en tid då hela Europa överproducerar komjölk borde Sverige i stället leda vägen med framtidsanpassade landsbygdssatsningar inom växtodling och biogasproduktion.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Lång lista på stöd

Listan på direkta och indirekta mjölksubventioner är lång: nötkreatursstöd, nationellt stöd, djuromsorgsstöd, skolmjölkpeng på 1,7 kronor litern och så vidare. Eftersom animalieindustrin är så resursintensiv blir även generella jordbruksstöd till dess fördel. När svenska staten går in med ytterligare medel, utöver EU:s omfattande bidrag, gynnas komjölken gentemot till exempel den klimatsmartare havremjölken.

Samtidigt inser allt fler det ohållbara i dagens nivåer av kött- och mjölkproduktion. Då merparten av Sveriges nötkött kommer från mjölkindustrin kan dessa produkter inte särskiljas i resonemanget. Enligt miljöinstitutioner som FN och Naturvårdsverket behöver animalieproduktionen minska drastiskt för att växthusgaser och övergödning inte ska förstöra våra barns planet. Just bland unga är vegotrenden också särskilt stor. Växtbaserade produkter är helt enkelt en framtidsbransch.

Banar väg för ökad biogasproduktion

Minskad animalieproduktion bereder dessutom mark för ökad biogasproduktion. Biogas kan utvinnas genom rötning av vall – det gräs som ofta ges till mjölkkor då de står inne större delen av året. Biogasen ger dubbel klimatvinst genom reduktion av såväl fossila bränslen som djurindustrins klimatutsläpp. Restprodukterna blir utmärkt gröngödsel.

Svenska staten har favoriserat komjölksbranschen länge nog. Sedan Mjölkpropagandan (senare LRF Mjölk) bildades 1923 har skolor och myndigheter uppmanat till ökad mjölkkonsumtion, med slogans som att mjölk ger starka ben. Hälsobudskapen tystnade först när Uppsalaforskare förra året visade att komjölk ökar risken inte bara för hjärt-kärlsjukdom och cancer, utan även för benbrott.

Det är nu dags att ta intryck av vad forskningen säger om djurindustrins stora miljöpåverkan. I stället för att hindra en omställning borde regeringen släppa fram framtidsjobben inom bioenergi och växtbaserad mat.

Joakim Ivarsson

Sanna Ekedahl

Svensk mat- och miljöinformation