Jesper Bengtsson.
Jesper Bengtsson. Bild: Åse Bengtsson Helin

Nu är det dags att betala för journalistik igen

I över 100 år har massmedierna varit en viktig del av demokratins blodomlopp. Men tidningarna som vi känner dem är på väg att dö bort. Försvinna. Upphöra att existera, skriver Jesper Bengtsson.

ANNONS

Tidningarna Östra Småland och Nyheterna läggs ned. Kalmar och Oskarshamn blir en offentlig arena fattigare. Mångfalden i medielandskapet blir ytterligare något mindre.

Nu är detta knappast någon kioskvältare i resten av landet, men ändå…

Tidningarna som vi känner dem är på väg att dö bort. Försvinna. Upphöra att existera.

De är ju faktiskt det.

För få prenumeranter

Om ni som läser den här krönikan funderar på er egen omgivning. Hur många under 30 år i er närhet prenumererar på en papperstidning? Antagligen inte en enda person.

Hur många under 30 år i er närhet prenumererar på en papperstidning?

Hur många betalar för en digital prenumeration? Kanske några stycken, men knappast så att det räcker för en tidningsmarknad.

ANNONS

För den som bara tänker i cost-benefit-analyser och marknadsmodeller kanske detta inte är så mycket att yvas över. En produkt lämnar marknaden, andra tar plats i stället. Problemet är att tidningar och journalistik inte är vilka produkter som helst.

Problemet är att tidningar och journalistik inte är vilka produkter som helst

I över 100 år har massmedierna varit en viktig del av demokratins blodomlopp. De har säkrat en mångfald av röster, granskat och kritiserat. Stått oberoende från andra maktcentrum, i alla fall enligt idealmodellen.

I dag är det förstås inget problem med mångfalden av röster. Det har internet fixat. Alla kan skriva och tycka och tänka nästan vad som helst i realtid. Många kan också nå ut brett, få följare och anhängare.

Den delen av det demokratiska samtalet kommer inte att dö med de traditionella massmedierna.

Ett demokratiskt uppdrag

Men det är också ett faktum att det är skillnad på att skriva något inlägg i sociala medier på en kafferast och att professionellt ägna sig åt opinionsjournalistik. En ledarskribent på en tidning kan varje dag läsa, följa med i debatten, lära sig fakta och väga sina argument mot andras. Det ger förstås en annan sorts texter än om hela samhällsdebatten upptas av tweets på 180 tecken.

Men den verkligt stora skillnaden mellan gamla och sociala medier handlar inte om opinionsbildningen

Men den verkligt stora skillnaden mellan gamla och sociala medier handlar inte om opinionsbildningen.

ANNONS

Den handlar om det journalistiska perspektivet.

En journalists uppdrag handlar om att gräva fram information, faktagranska, vara källkritisk och skriva det som är sant. Ungefär allt det som sociala medier inte klarar av. Där präglas samtalet i stället av faktafel, rykten och uppförstorade detaljer som utan grund görs till generella iakttagelser. Konfrontatoriska åsikter smäller alltid högre än information och saklighet.

Det är den delen av det offentliga samtalet som går förlorad om tidningarna dör.

Alternativet?

Det är mycket enkelt: Vi måste helt enkelt vänja oss vid att betala för nyheter och journalistik igen. Då blir framtiden en annan.

Jesper Bengtsson, skribent och författare

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS