I en rapport från organisationen Open Act där över 70 tal, partiledardebatter och intervjuer analyserats visar det sig att negativa formuleringar kopplat till migration och integration ökat från 60,6 procent till 73,5 procent under de senaste fyra åren. I synnerhet förknippar de allt oftare dessa ämnen med begrepp som “kriminalitet”, “belastning på svensk ekonomi och kultur” och “hot mot svenska värderingar, ”Vi har personer i Sverige som inte vill bli en del utav det svenska samhället. Dom måste störas ut”, sa Ebba Busch när hon betonade vikten av visitationszoner i utsatta områden under TV4:s partiledardebatt i februari. ”Inget annat parti har som Sverigedemokraterna i stark motvind stått upp för att vi inte kan öka invandringen”, sa Ulf Kristersson i årets Almedalstal.
Oroväckande utveckling
Att ständigt höra hur den grupp man anses tillhöra sägs vara roten till problem bidrar knappast till ett ökat engagemang att komma in i det svenska samhället. Den här utvecklingen är oroväckande eftersom det dessutom riskerar att öka otryggheten för landets mest brottsutsatta minoriteter.
Exemplen på den öppna rasismen är många. “Han var ju svart” anger den vita kvinnan som motiv till att knuffa den afrosvenska mannen ner från tunnelbaneperrongen. En pågående hjärnblödning bedömdes vara en “kulturell svimning” av vårdpersonalen och mannen dör. En afrosvensk kvinna avlider efter nekad ambulans. Detta är bara enstaka exempel på att fördomar leder till diskriminering och otrygghet.
Statistik från BRÅ 2020 visade att 55 procent av alla hatbrott var förknippade med ett rasistiskt motiv och att afrosvenskar var särskilt utsatta. Under senaste mandatperioden bekräftar även organisationer som Afrosvenskarnas Riksorganisation hur man upplever en tilltagande känsla av otrygghet och ett hårdare klimat riktat mot den afrosvenska gruppen i samhället.
En av anledningarna är att fler partier anammat högerextrema partiers formuleringar vars rasistiska åsikter tonats ner och anpassats i ett mer subtilt “vi” och “dem” för att nå fler väljare
Utvecklingen i Sverige följer samma mönster som forskare noterat i flera europeiska länder där förekomsten av ett rasistiskt språk har ökat. En av anledningarna är att fler partier anammat högerextrema partiers formuleringar vars rasistiska åsikter tonats ner och anpassats i ett mer subtilt “vi” och “dem” för att nå fler väljare. Resultatet blir ett normaliserat rasistiskt samtal.
Nu är det valspurt och ni partiledare har en möjlighet och ett ansvar att vända trenden i hur ni formulerar er om migration och integration. För era ord spelar roll, nu och i framtiden.
Yafet Lemessa, sakkunnig inom jämlikhet och inkludering Open Act
Marie Cham, ordförande Afrosvenskarnas Riksorganisation
Ellen Tejle, vd oberoende mediehuset Fanzingo