Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Vrak. Delar av den sydkoreanska korvetten Cheonan bärgas efter att ha sänkts av nordkoreanska torpeder.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nordkorea måste hanteras varsamt

Kraven runt om i världen på att reagera kraftfullt mot Nordkoreas sänkning av den sydkoreanska korvetten i mars i år riskerar att bli kontraproduktiva. Tvärtom måste man hantera Nordkorea varsamt. Här har Sverige en särskilt god position för att bidra till att lösa konflikten, skriver Linus Hagström och Mikael Weissmann vid Utrikespolitiska institutet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

En internationell utredning presenterade i förra veckan bevis för att det var en nordkoreansk torped som sänkte den sydkoreanska korvetten Cheonan i mars i år, då 46 sydkoreanska flottister dog. Dessa uppgifter har väckt stor bestörtning i Sydkorea och lett till kraftiga fördömanden från omvärlden.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Runt om i världen reses nu krav på att den nordkoreanska provokationen måste hanteras kraftfullt. I medias rapportering i Sverige och utomlands låter det dessutom som om Nordkorea skulle kunna starta ett regelrätt krig även i den händelse att landet bara bestraffas med fler sanktioner. Tonläget är uppskruvat och för ett otränat öra låter det säkert som om ett krig kan vara nära förestående.

Det är dock rimligt att anta att det enbart är en mycket kraftfull militär hämndaktion som skulle kunna utlösa ett regelrätt krig. Pyongyang eftersträvar knappast en väpnad konflikt. Även om den nordkoreanska militären är numerärt stark är dess utrustning hopplöst föråldrad. Och även om Nordkorea skulle kunna tillfoga det närliggande Söul stora skador på kort sikt, vore det på längre sikt en ren självmordsoperation att gå i krig mot Sydkorea och USA.

Det är på samma sätt svårt att se att Nordkorea skulle tjäna några utrikes- eller säkerhetspolitiska fördelar på att sänka det sydkoreanska örlogsfartyget. Om sänkningen inte var en ren olyckshändelse bör motiven antagligen snarare letas i Nordkoreas inrikespolitiska situation.

Eftersom Nordkoreas ledare Kim Jong-ils hälsoläge är oklart har frågan om efterträdare diskuterats flitigt. Allt verkar tyda på att det är Kims yngste, hittills relativt okände, son som har utsetts till efterträdare. Sänkningen av den sydkoreanska korvetten skulle kunna vara militärfraktioners sätt att försöka positionera sig som en maktfaktor bakom den 26-årige sonen. Den skulle emellertid också kunna vara Kim Jong-ils sätt att försäkra sig om militärens fortsatta stöd även efter hans eget eventuella frånfälle.

Undvik hårdhandskar

Hur ska då världssamfundet hantera denna kris? Vi menar att man bör undvika just kraftfulla motåtgärder, och lyckligtvis har också den sydkoreanska reaktionen hittills varit mycket samlad. President Lee Myung Bak har betonat att militär vedergällning inte är aktuell och än så länge har man bara genomfört ett handelsstopp.

Att en hårdför politik mot Nordkorea kan bli kontraproduktiv är en lärdom av tidigare kriser. USA:s oförsonliga retorik och ovilja till några som helst eftergifter under första halvan av George W Bushs presidentskap 2001-2005 underlättade paradoxalt nog bara för Nordkorea att utveckla sin kärnvapenkapacitet.

Enligt vår bedömning skulle det bäst gagna freden och säkerheten i regionen om Sexpartssamtalen kunde återupptas så snart som möjligt. Dessa samtals existens har sedan 2003 fungerat som en buffert mellan kris och krig. Idén om att någon gång kunna förhandla fram en lösning på de problem som omgärdar Nordkorea ger hopp om framtida fred så länge som samtalen fortgår.

I väntan på kommande officiella förhandlingar är det nu viktigt att upprätthålla hoppet om fred. Omvärlden måste hantera Nordkorea varsamt, även om man egentligen inte vill det. Det är absolut centralt att inte förödmjuka Nordkorea och försäkra sig om att lösningsförslag räddar Nordkoreas ansikte. Om man tar i med hårdhandskarna kommer en återintegration av Nordkorea i världssamfundet att försvåras ytterligare.

Fokus i kommande förhandlingar måste vara på mer än bara det nordkoreanska hotet; även Nordkoreas känsla av osäkerhet och en hotfull omvärld bör hanteras. Så länge det saknas trovärdiga amerikanska säkerhetsgarantier så kommer inte Pyongyang att avstå sina kärnvapen.

Sverige har goda förutsättningar

Med diplomatiska förbindelser med Nordkorea sedan 1973 och en historia av neutralitet är Sverige i en särskilt god sits att hjälpa till i denna konflikt. Många svenska institutioner och organisationer har också en historia av samarbeten med Nordkorea och dessa bör absolut inte avbrytas som ett resultat av den senaste tidens utveckling, utan snarare intensifieras.

Sådana aktiviteter är betydelsefulla även om de direkta resultaten inte alltid är synbara. Genom interaktion med omvärlden lär sig nordkoreanska beslutsfattare att förstå denna. Med ökad förståelse minskar misstron och rädslan för det annars okända.

Samma processer är inneboende i bistånd, funktionella samarbeten och NGO-arbete i Nordkorea. Detta arbete är även viktigt av humanitära skäl, samt ger nordkoreanerna färdigheter som kommer att krävas vid en framtida uppbyggnad och återintegration med världssamfundet.

Linus Hagström

docent i statsvetenskap och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet

Mikael Weissmann

fil dr i freds och utvecklingsforskning och forskare vid Utrikespolitiska institutet