Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker

Nej till Ceta-avtalet bra för demokratin

Ceta är ett avtal som de transnationella företagens lobbyister skapat tillsammans med EU-eliten. Det är storföretagens vinstintressen som ska säkras i avtalet, skriver europa- parlamentariker Malin Björk (V).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker

Replik

Ceta-avtalet, 17/10

Handelsavtalet mellan EU och Kanada, Ceta, kallas av EU-liberalerna Cecilia Wikström och Guy Verhofstadt ”det bästa och mest moderna” (GP 17/10).

Men om det var ”bäst och mest modernt” skulle inte miljörörelsen på bägge sidor Atlanten protestera mot avtalet. Inte heller skulle de fackliga internationalerna i Europa och Kanada ta gemensamma resolutioner mot avtalets innehåll, och hundratusentals människor skulle inte ha samlats till demonstrationer runt om i EU mot Ceta.

Som vanligt lovar nyliberaler som Wikström och Verhoftstadt välstånd och massor av nya jobb om deras förslag accepteras. Men de talar inte om att även med uträkningar för internationell handel, som vanligtvis överskattar effekten av handelsavtal, visar det sig att avtalet inte skulle ge mer än 0,03 procent av permanent BNP-tillväxt inom EU.

Kan stämma stater

Wikström och Verhoftstadt skriver heller inte ett ord om det som verkligen är kontroversiellt i Ceta-avtalet. Det handlar om de speciella storföretagsdomstolarna, som ska existera utanför det normala rättssystemet. Där ska storföretagen kunna stämma stater om de antar lagar som kan påverka företagens vinster negativt. Men staterna ska inte kunna stämma företagen. Detta system finns redan i flera andra handelsavtal. Kanada stämdes till exempel av företaget Lone Pine på 250 miljoner dollar efter att en folkomröstning i Quebec beslutat att miljökonsekvenserna av skiffergasutvinning ska utredas innan Lone Pine ges något tillstånd att bryta. Inom ramen för ett annat avtal stämde företaget Veolia den egyptiska staten efter att landet lagstiftat om höjd minimilön.

Knappast det bästa avtalet

Är ett sådant avtal ”det bästa och mest moderna”? Nej, det är ett odemokratiskt avtal. Ceta kommer att hota möjligheterna att lagstifta om åtgärder för bättre klimat, miljö- och arbetsrätt. Det är ett avtal som de transnationella företagens lobbyister skapat tillsammans med EU-eliten. Det är storföretagens vinstintressen som ska säkras i avtalet.

Ceta-avtalet har förhandlats fram bakom lyckta dörrar utan insyn. Nu vill Wikström och Verhoftstadt ytterligare minska det demokratiska inflytandet och insynen, och kräver att de nationella parlamenten inte ska få rösta om avtalet. Bara EU ska bestämma. Uppenbarligen vill de undvika en bred demokratisk debatt om Ceta.

Den europeiska vänstern, tillsammans med de gröna, många socialdemokrater och breda fackliga, miljö- och folkrörelser, säger nej till Ceta. Vi är inte protektionister. Vi försvarar demokratin.

Malin Björk (V)

EU-parlamentariker