Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vidare är det ytterst beklagligt att Virk relativiserar det brutala islamistmordet på den franske läraren Samuel Paty genom att få det att handla om sårade känslor i samband med den efterkommande debatten om yttrandefrihet. Det är nämligen mordet på Paty som bör ses som en del av ett osäkert samhälle – inte att hans mördares motiv ifrågasätts. Patys rätt till liv är nämligen större än andras sårade känslor, skriver debattören. Bild: Michel Spingler
Vidare är det ytterst beklagligt att Virk relativiserar det brutala islamistmordet på den franske läraren Samuel Paty genom att få det att handla om sårade känslor i samband med den efterkommande debatten om yttrandefrihet. Det är nämligen mordet på Paty som bör ses som en del av ett osäkert samhälle – inte att hans mördares motiv ifrågasätts. Patys rätt till liv är nämligen större än andras sårade känslor, skriver debattören. Bild: Michel Spingler

Nej, sårade känslor ska inte kunna inskränka yttrandefriheten

Kashif Virk frågar sig, utifrån ”ett moraliskt perspektiv”, vad som händer när vi i yttrandefrihetens namn inte längre tar hänsyn till varandras känslor. Men hans subjektiva syn på vad som är ömsesidig respekt kan aldrig stå över den fundamentala rätten till det fria ordet. Det är en anmärkningsvärd retorik som liknar den som används av auktoritära regimer för att legitimera censur, skriver Margareta Barabash, Fria Moderata Studentförbundet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

27/1 Använd det fria ordet för att bekämpa orättvisor - inte för att polarisera

Möjligheten att tänka och tala fritt är fundamental för den fria civilisationens varande och utveckling. Yttrandefriheten är även det demokratiska samhällets grundval. Ett system som bygger på självstyre förutsätter välinformerade samhällsmedborgare. Detta i sin tur förutsätter fria flöden av information och möjlighet till idéutbyte. När yttrandefriheten inskränks förlorar folket inte bara verktyget att ta informerade beslut och att välja makthavare på rimliga villkor. De förnekas möjligheten att skapa sig en korrekt uppfattning om verkligheten. Därmed förlorar människan också greppet om sig själv.

Subjektiv uppfattning

Kashif Virk frågar sig, utifrån ”ett moraliskt perspektiv”, vad som händer när vi i yttrandefrihetens namn inte längre tar hänsyn till varandras känslor eller respekterar varandra. Utan att ifrågasätta Virks moralfilosofiska grundsyn bör det sägas att hans högst subjektiva uppfattning om vad som är ömsesidig respekt eller för den delen en kränkning inte kan stå över den fundamentala rätten till det fria ordet och den fria tanken.

Polariseringen av det offentliga samtalet är inte heller en konsekvens av att vi har för mycket yttrandefrihet. Snarare tvärtom, det är en effekt av ett debattklimat med stela åsiktskorridorer, där avvikande åsikter – oavsett om de är samhällsfarliga eller ej – trängs ut i samhällets marginaler istället för att öppet bemötas.

Det är nämligen mordet på Paty som bör ses som en del av ett osäkert samhälle – inte att hans mördares motiv ifrågasätts

Virks argument är även anmärkningsvärda i det avseendet att det är samma retorik som auktoritära regimer använts sig av i alla tider för att legitimera censur. Att så kallat missbruk av det fria ordet skulle leda till ett osäkert och mindre fredligt samhälle. Att hotet om krig och konflikt är en ursäkt för att tysta meningsmotståndare.

Vidare är det ytterst beklagligt att Virk relativiserar det brutala islamistmordet på den franske läraren Samuel Paty genom att få det att handla om sårade känslor i samband med den efterkommande debatten om yttrandefrihet. Det är nämligen mordet på Paty som bör ses som en del av ett osäkert samhälle – inte att hans mördares motiv ifrågasätts. Patys rätt till liv är nämligen större än andras sårade känslor.

Att få förolämpa ingår

Det är när lärare halshuggs på öppen gata som vi bör ställas oss frågan huruvida vår verklighet längre kan klassas som fredlig. Att diskutera och rikta kritik mot berörda samhällsgruppers syn på yttrandefrihet i ett sådant sammanhang är en naturlig del av ett nyktert debattklimat. Dessa samhällsgrupper har dessutom alltid rätt att öppet bemöta kritiken.

Friheten att kritisera, ifrågasätta, ta avstånd och till och med förolämpa ingår i yttrandefrihetsbegreppet och bör alltid värnas om. Men det får aldrig gå så långt att man kräver att ens motståndare ska tystas. Historiskt sett har inget samhälle där en sådan utveckling skett kunnat klassas som säkert, fredligt eller för den delen ”moraliskt”.

Margareta Barabash, Vice ordförande, Fria Moderata Studentförbundet