Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

T-Forden. Henry Ford introducerade ett grundläggande teknologiskt framsteg – det löpande bandet. Vad hände? Minskade han på antalet anställda för att dra nytta av det teknologiska framsteget? Nej, det blev precis tvärtom. Samma sak kan vi vänta oss i framtida priskänsliga branscher, skriver Charlie Karlsson.

Nej – robotarna tar inte över alla jobb i framtiden

Den massarbetslöshet som med jämna mellanrum påstås uppstå i takt med ökad datorisering och robotisering är skräckpropaganda som vi inte behöver oroa oss för. Däremot kommer vi att se förändringar i olika branscher där vissa yrken i princip kommer att försvinna samtidigt som nya uppstår, skriver Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi matas allt oftare i media med skräckhistorier om att datorerna inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att slå ut 20 – 30 procent av alla jobb och att massarbetslösheten kommer att breda ut sig. Det är i sammanhanget förvånande att även några tränade nationalekonomer bidrar med att sprida dessa skräckhistorier. Låt oss nu direkt konstatera att vi inte kommer att få en teknologisk arbetslöshet när anställda ersätts av datorer och robotar. Varför?

Grundorsaken är att teknologiska framsteg av det slag som datoriseringen representerar har två helt motsatta effekter på sysselsättningen. Det är inte heller så att det existerar en teknologisk determinism i den meningen att det är teknologin ensam som bestämmer hur vår framtid kommer att utvecklas. Tvärtom är det så att effekterna av teknologiska framsteg beror på ekonomiska villkor som påverkar och även formar riktningen på den framtida utvecklingen.

Enkel förklaring

Argumenteringen är i grunden mycket enkel: Företag använder teknologiska framsteg för att minska användningen av arbetskraft, vilket kan generera arbetslöshet på kort sikt. Samtidigt är det så att sänkta produktionskostnader stimulerar till att sänka produktpriserna. Lägre produktpriser leder till en högre produkt- efterfrågan, vilket stimulerar till att öka produktionen och därmed efterfrågan på arbetskraft. Dessa två motverkande effekter av teknologiska framsteg – arbetskraftsbesparingen och den kompenserande efterfrågeeffekten – genereras av samma grundläggande krafter. Deras relativa styrka beror på efterfrågevillkoren på den aktuella produktmarknaden. Ett historiskt exempel belyser detta.

Exemplet Ford

Henry Ford introducerade sin T-Ford år 1908. År 1909 tillverkade 1 700 anställda 12 000 bilar, vilket motsvarar sju bilar per anställd. I detaljhandelsledet kostade dessa bilar 950 dollar styck. Henry Ford hade nu introducerat ett grundläggande teknologiskt framsteg – det löpande bandet. Vad hände nu? Minskade han på antalet anställda för att dra nytta av det teknologiska framsteget? Givetvis inte. Vad han däremot gjorde var att successivt sänka priset på en T-Ford. År 1915 var priset nere i 440 dollar och produktionen hade nu stigit till 355 000 bilar. Samtidigt hade antalet anställda ökat till 19 000, vilket motsvara 19 bilar per anställd. Vi ser här ett exempel på ett framgångsrikt arbetsbesparande teknologiskt framsteg som ledde till att antalet anställda på sex år ökade nästa 16 gånger samtidigt som produktpriset föll med mer än 60 procent.

Priskänslighet

Vad betyder då detta? Vilken är nyckeln?

Nyckeln till den totala sysselsättningseffekten av teknologiska framsteg är i vilken grad som produktefterfrågan reagerar på sänkta produktpriser. Sänkta produktpriser leder till helt olika efterfrågereaktioner i olika branscher beroende på hur priskänslig efterfrågan är. Dessa skillnader betyder i sin tur att teknologiska framsteg som datoriseringen kommer att driva fram en strukturomvandling inom näringslivet. Branscher med en priskänslig efterfrågan kommer att dra till sig mer arbetskraft medan branscher med en låg priskänslighet kommer att göra sig av med arbetskraft. Branscher involverade i produktion av informations- och kommunikationsprodukter och -tjänster samt transportmedel kommer troligen att öka sin sysselsättning till följd av datoriseringen. Andra branscher som till exempel finansiella, försäkrings-, transport- och fastighetstjänster kan däremot förväntas minska antalet sysselsatta när datoriseringen fortsätter liksom flera branscher inom tillverkningsindustri som livsmedels- och pappers- och massaindustri.

Påverkar regioner olika

Det är välbekant att branschfördelningen ser olika ut i olika regioner. Detta betyder att den strukturomvandling som datoriseringen kommer att driva fram under de närmaste decennierna kommer att påverka olika regioner i högst olika grad. Vissa regioner kommer att uppleva att sysselsättningen stiger medan andra kommer att uppleva det motsatta. Arbetskraft kommer att lockas att lämna de regioner där sysselsättningen krymper för att finna sin lycka i de regioner där sysselsättningen växer. Eftersom arbetskraftens rörlighet inte är perfekt kan de regioner där sysselsättningen krymper få uppleva en förhöjd arbetslöshet på medellång sikt.

En ytterligare effekt av den fortlöpande datoriseringen är att efterfrågan på vissa yrkeskategorier kommer att öka betydligt medan efterfrågan på andra yrkeskategorier kan minska betydligt eller rent av upphöra. Eftersom det på intet sätt är givet att de med yrkeskvalifikationer för vilka efterfrågan sjunker kan ta jobb i de yrkeskategorier där efterfrågan ökar kan vi för vissa yrkeskategorier få en förhöjd arbetslöshet på medellång sikt.

Hur stora arbetslöshetseffekterna blir beror dels på hur väl utbildningssystemet förmår att anpassa sitt utbildningsutbud till den förändrade efterfrågesituationen på arbetsmarknaden, dels i vilken grad de som upplever minskad efterfrågan på sin yrkeskompetens kommer att erbjudas och acceptera omskolning till en annan yrkeskompetens.

Driver på strukturomvandling

Om vi nu sammanfattar kan vi konstatera att den fortlöpande datoriseringen och robotiseringen inte kommer att leda till en kraftig nedgång i sysselsättningen och en motsvarande kraftig höjning av arbetslösheten. Vad vi däremot kommer att få se är hur datoriseringen driver på en strukturomvandling av näringslivet med en omfördelning av sysselsättning mellan olika branscher, regioner och yrkeskategorier.

Eftersom ekonomins anpassningsmekanismer inte är perfekta kan den fortsatta datoriseringen och robotiseringen leda till en viss förhöjning av arbetslösheten på medellång sikt men den massarbetslöshet skräckpropagandan i media utmålar kommer inte att realiseras. Vi kan fortsätta att sova gott på nätterna.

Charlie Karlsson

professor emeritus i nationalekonomi