Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bristerna i vården av äldre är ett resultat av ålderism, där äldre alltför ofta betraktas som ett kollektiv utan individuella behov. Den som har störst behov ska ha företräde till vårdens insatser. Det är tydligt fastslaget i hälso- och sjukvårdslagen. Och det förutsätter att varje människa får sina egna behov tillgodosedda utifrån individuella medicinska bedömningar, skriver debattörerna. Bild: JESSICA GOW / TT
Bristerna i vården av äldre är ett resultat av ålderism, där äldre alltför ofta betraktas som ett kollektiv utan individuella behov. Den som har störst behov ska ha företräde till vårdens insatser. Det är tydligt fastslaget i hälso- och sjukvårdslagen. Och det förutsätter att varje människa får sina egna behov tillgodosedda utifrån individuella medicinska bedömningar, skriver debattörerna. Bild: JESSICA GOW / TT

Nedvärderande syn på äldre viktig orsak till höga dödstal

Allvarliga brister i vården av äldre som drabbats av covid-19 – det beskrivs svart på vitt av IVO i granskningen av vården på äldreboenden. Granskningen ska välkomnas och synliggör svagheterna runtom i landet. Nu krävs en omställning till en stärkt sjukvård och bättre omsorg för äldre – och ett stopp för åldersdiskrimineringen, skriver bland andra Ann-Catrine Fogelgren (L) ledamot äldreberedningen Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beskriver allvarliga brister i vården och omsorgen av årsrika människor. Många åtgärder har redan vidtagits för att förbättra vården sedan covid-19 tog sitt grepp om Sverige, men IVOs rapport om läkarinsatserna på särskilda boenden under den första fasen av coronapandemin synliggör ett systemfel som kräver omfattande reformer för att förändra.

IVO pekar på att det har förekommit att människor inte fått vård och behandling utifrån individuella behov, att enskilda äldre och deras anhöriga inte gjorts delaktiga i vården, att vård i livet slutskede har inte alltid skett enligt gällande regelverk samt på brister i primärvårdens patientjournaler. Det är allvarlig kritik som manar till politisk handling.

Kollektivistisk syn

Grundläggande etiska principer tycks inte alltid tycks råda när de som behöver vården är äldre. Det är oacceptabelt. Människovärdesprincipen, att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället, tycks ibland lämna företräde åt en kollektivistisk syn på äldre. Det är oacceptabelt. Det behövs en bred diskussion om hur de etiska principerna som riksdagen beslutat om får den tyngd som krävs i det dagliga arbetet i vård och omsorg.

Bristerna i vården av äldre är ett resultat av ålderism, där äldre alltför ofta betraktas som ett kollektiv utan individuella behov. Den som har störst behov ska ha företräde till vårdens insatser. Det är tydligt fastslaget i hälso- och sjukvårdslagen. Och det förutsätter att varje människa får sina egna behov tillgodosedda utifrån individuella medicinska bedömningar.

Varje invånare ska veta att det finns en värdig äldreomsorg och äldrevård som präglas av kvalitet, trygghet och integritet. I dag är vårdorganisationen alltför svag. Också kontinuiteten och kompetens måste stärkas.

Bristerna i vården av äldre är ett resultat av ålderism, där äldre alltför ofta betraktas som ett kollektiv utan individuella behov.

Liberalerna föreslår en rad reformer som vi menar skulle stärka vården och omsorgen för årsrika:

– Etikkommission för äldrevården.

Ålderism eller åldersdiskriminering får aldrig styra vårdens insatser. Vi behöver en bred samhällsdiskussion om etiska principer i vård och omsorg och föreslår därför en gedigen fördjupning i hur hälso- och sjukvårdens prioriteringsplattform bör tolkas, komplett med diskussioner om etiska principer och finansiering. De förtydligade prioriteringarna bör sedan regleras i hälso- och sjukvårdslagen samt i socialtjänstlagen.

– Läkare på äldreboenden.

Trots att mer än en fjärdedel av svensk sjukvård bedrivs i kommunerna är läkarmedverkan alltför svag. Varje äldreboende måste säkerställa en kontinuerlig och tät läkarmedverkan. Kommunerna bör också kunna anställa läkare.

– Nationell strategi för bättre bemanning och arbetsvillkor.

Regeringen måste ta fram en långsiktig nationell strategi för bättre bemanning och arbetsvillkor. Äldreomsorgen behöver fler undersköterskor och sjuksköterskor med goda arbetsvillkor. Liberalerna har medverkat till en satsning på kompetensen i äldreomsorgen, men arbetet behöver förstärkas ytterligare. Inte minst behöver fler sjuksköterskor finnas i äldreomsorgen.

– Forskning och ett nationellt centrum för äldreomsorg.

Liberalerna vill avsätta minst 100 miljoner kronor till studier om hur vi stärker kvaliteten i äldreomsorgen. Inte minst behövs forskning kring vilka tekniska lösningar som underlättar både uppsikt och stöd med bibehållen integritet. Därför föreslår vi även att Inför ett nytt kunskapscentrum för äldreomsorg inrättas.

– Utveckla den palliativa vården.

Den sjuka människan måste stärkas även under sina sista dagar. Det krävs därför en nationell översyn av den palliativa vården och omsorgen i vårt land. Den som behöver palliativ vård får den inte alltid i dag. Vården i livets slutskede är ojämlik. Socialstyrelsen har tidigare kritiserat att varannan dödligt sjuk patient inte ens får veta att hen kommer att dö av sin sjukdom, inte ges möjligheten att ställa frågor, forma sin sista tid och ta avsked. Ingen ska behöv dö utan adekvat smärt- och ångestlindring.

– Ingen ska behöva dö ensam.

Vi har sett otaliga rapporter om att människor fortfarande lämnas ensamma den sista stunden i livet. Det är oacceptabelt. Varje människa ska ha rätt att vårdas där hon vill dö, anhöriga ska stöttas och ingen ska dö ensam. Stödet till både patienter, anhöriga och vårdpersonal måste stärkas, såväl i sjukvård som i kommunal vård och omsorg. Varje region och kommun måste utveckla lokala insatser för att säkerställa mänsklig närvaro i livets slut.

Ann-Catrine Fogelgren (L) ledamot äldreberedningen Göteborg

Anna Starbrink (L) hälso- och sjukvårdsregionråd Stockholm

Lina Nordquist (L) sjukvårdspolitisk talesperson

Barbro Westerholm (L) äldrepolitisk talesperson