Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Experters utlåtanden skall givetvis ges respekt och tilltro, när det kommer till deras ämnesområden. Men vad Tegnell ”tycker” och ”tror” är rimligt att en person gör är dock ingenting man kan basera en koordinering inför en eventuell pandemi på, skriver debattören. Bild: Robin Aron, Lucas Persson

Naiviteten gällande Coronaviruset kommer kosta liv

Trots att risken för Coronautbrott i Sverige nu bedöms som hög, fortsätter regering och myndigheterna att ta faran med ro. Att sätta potentiella smittbärare i karantän kallas för "integritetskränkande". Med 2687 döda anser jag att det integritetskränkande är att bli utsatt för potentiell livsfara av en svensk myndighet, skriver Dana Pourkomeylian, jurist och liberal debattör.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under Coronavirusets utbredning har Folkhälsomyndigheten med statsepidemiolog Anders Tegnell i spetsen hela tiden bedömt risken för att smittan ska spridas till och i Sverige som mycket låg. Till exempl ville Folkhälsomyndigheten inte sätta de svenskar som under januari evakuerades från kinesiska virusepicentret Wuhan i karantän, utan de uppmanades att stanna hemma frivilligt och ha kontinuerlig kontakt med vården. ”Integritetskränkande” kallades alternativet. Då 80 134 personer inom loppet av två månader smittats och 2687 dött anser jag det integritetskränkande att ha blivit utsatt för potentiell livsfara av en svensk myndighet.

Experters utlåtanden ska ges respekt

På Aftonbladets fråga om vad som händer om en person i frivillig hemkarantän bestämmer sig för att, exempelvis, gå ut och handla svarande Tegnell: ”Jag tycker inte det. Har man kontakt med vården och förstår varför man inte ska träffa folk har jag väldigt svårt att förstå varför man inte skulle följa de instruktionerna, säger han. Risken att de skulle sprida viruset är dessutom minimal.”

Experters utlåtanden skall givetvis ges respekt och tilltro, när det kommer till deras ämnesområden. Men vad Tegnell ”tycker” och ”tror” är rimligt att en person gör är dock ingenting man kan basera en koordinering inför en eventuell pandemi på. Det är riktigt att frivillig karantän (när det rör sig om en mindre grupp individer) är lika effektiv som tvångskarantän för att förhindra smittspridning, men då gäller det att personerna i fråga faktiskt också håller sig till de anvisningar som getts. Men det finns inga garantier att så blir fallet.

Helt lutat sig mot Folkhälsomyndigheten

Under gårdagen ändrade Folkhälsomyndigheten sin tidigare bedömning, och anser nu risken för att upptäcka nya fall av corona i Sverige som hög - den näst högsta på den femgradiga skalan. Den nya bedömningen ger inte bara oroliga medborgare och kritiska ledarskribenter rätt, men leder till den relevanta frågan: hur bekväma har Sverige råd att vara?

Sveriges regering och socialminister Lena Hallengren har helt lutat sig mot Folkhälsomyndigheten i frågan, och repeterat budskapet om att risken är liten såväl som att beredskapen är god. Underlaget är en rapport från Folkhälsomyndigheten till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som uppger att det ”sammanlagda antalet personlig skyddsutrustning bland Sveriges regioner är tillräckligt för cirka 5 000 diagnosbesök och cirka 1400 vårddygn”. Sverige har idag en kapacitet att vårda hundra svårt sjuka coronapatienter. Då ungefär 20 procent av de smittade behöver uppsöka intensivvård räcker det med 500 smittade för att resurserna ska ta slut. Med tanke på att Italien nu är uppe i 230 smittade och 11 döda på knappt en vecka är det alarmerande siffror.

Hålla sig till fakta

I ovissa tider är det viktigare än någonsin att hålla sig till fakta, och faktum är att risken för att coronasmittan leder till dödlig utgång är liten, cirka 2,1 procent. Ett annat faktum är att Sverige utöver ett isolerat fall i Jönköping inte har drabbats av viruset. Ett tredje faktum är att inget av tidigare nämnda faktum nödvändigtvis är beständiga.

Det är uppenbart att Sverige inte på något sätt är rustat för ett coronautbrott på över ett par hundra smittade. Att Folkhälsomyndigheten inte är tydliga med det är beklagligt, men att regeringen inte verkar förstå situationens allvar är än mer bedrövligt. I dag är viruset är inte längre isolerat till Kina utan finns i över trettio länder, där över en tredjedel är europeiska. Coronaviruset har gått om sitt fruktade syskon SARS flera gånger om, som orsakade cirka 8000 sjukdomsfall och 800 dödsfall världen över under sitt utbrott 2002–2003. SARS var visserligen dödligare, cirka 9 procent, men coronaviruset sprids bevisligen såväl snabbare som lättare.

Skickar fel signaler

Kritiken mot Folkhälsomyndighetens agerande har under den senaste tiden börjat höras från expertisen. Björn Olsen, professor och överläkare i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, menar att Folkhälsomyndigheten har försökt tona ner risken och att det skickar fel signaler till sjukvårdsregionerna. Sven Britton, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, kommenterar ”Att säga att beredskapen är god, det är kanske bra för att ingjuta lugn hos folket. Men jag tror inte att den är särskilt god. Sverige behöver aktivera en beredskapsplan och noga undersöka vad det skulle innebära för sjukvården om ett par hundra platser måste användas för coronasjuka patienter.”

”Jag tycker man ska akta sig för att ta ut katastrofer i förskott” sa Anders Tegnells under en intervju i Aktuellt i början av februari.

Förvisso. Problemet med att ta ut katastrofer när de väl händer istället är dock att skadan redan är skedd. Naiviteten blir vår död.

Dana Pourkomeylian, jurist och liberal debattör