Funktionsrättsfrågorna måste lyftas upp på den allra högsta politiska nivån för en framflyttning av politiken, skriver debattörerna.
Funktionsrättsfrågorna måste lyftas upp på den allra högsta politiska nivån för en framflyttning av politiken, skriver debattörerna. Bild: Gorm Kallestad/TT

När ska alla med funktionshinder få det stöd de behöver?

Personer med funktionsnedsättning har sämre livsvillkor än andra. Den nya regeringen måste ta krafttag i frågan och vässa politiken för just den här gruppen samt säkerställa rättigheterna för alla med funktionsnedsättning, skriver Elisabeth Wallenius och Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Vi har en uppmaning till riksdag och regering: Säkerställ rättigheterna och lev upp till det funktionshinderpolitiska målet. Det är fem år sedan målet beslutades av riksdagen och vi ser en minimal framflyttning av den reella politiken. Mycket mer behöver göras.

Inom samtliga samhällsområden har personer med funktionsnedsättning det sämre än andra. Det rapporteras sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa i jämförelse med personer utan en funktionsnedsättning.

Personer med funktionsnedsättning får ofta både diagnos och behandling av allvarliga sjukdomar senare än andra. Kvinnor som får insatser enligt LSS, löper en nästan fördubblad risk att dö i bröstcancer jämfört med andra bröstcancerpatienter.

ANNONS

Elever med funktionsnedsättning når skolans mål i lägre grad än andra elever. Autism Sveriges (tidigare Autism- och Aspergerförbundet) skolenkät från 2022 visar att endast 37 procent av eleverna når kunskapsmålen i svenska, engelska och matematik. Många personer med funktionsnedsättning står också långt från dagens arbetsmarknad och 42 procent av de som har en nedsatt arbetsförmåga saknar ett arbete.

Regeringen måste ta ett samlat ansvar för att förverkliga funktionsrätten för alla, på liknande sätt som den gör i arbetet för jämställdhet och barnrätt.

Mänskliga rättigheter

Det är beslutat att funktionshinderpolitiken ska utgå från mänskliga rättigheter och sedan hösten 2021 har Sverige en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderpolitiken för att nå det funktionshinderpolitiska målet. Ett stort antal utvalda myndigheter ska arbeta i enlighet med strategin. Det nationella omfattar fyra huvudområden:

− Principen om universell utformning. Alla nya produkter, tjänster, samhällsservice och offentliga miljöer ska redan från början kunna användas av alla människor i samhället.

− Befintliga brister i tillgängligheten. FN:s funktionsrättskonvention ställer krav på staten att undanröja alla befintliga hinder för tillgänglighet.

− Individuella stöd och lösningar för individens självständighet. Staten ska möjliggöra för alla att delta i samhället, genom att exempelvis erbjuda hjälpmedel, ledsagning, färdtjänst, särskilt stöd i skolan eller personlig assistans.

− Att förebygga och motverka diskriminering.

Myndigheterna ska arbeta för att förverkliga dessa delmål. Varje myndighet sätter sina egna mål och 2026 ska en nationell handlingsplan sjösättas. Att ta fram underlag för uppföljning och statistik är en av de bärande principerna i strategin.

ANNONS

Ett samlat ansvar

Myndigheterna ska involvera funktionsrättsrörelsen i beslut som berör personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet har ett samordnande ansvar och funktionsrättsrörelsen deltar i arbetet.

Men det räcker inte att myndigheterna arbetar med frågan. Funktionsrättsfrågorna måste lyftas upp på den allra högsta politiska nivån för en framflyttning av politiken. Regeringen måste ta ett samlat ansvar för att förverkliga funktionsrätten för alla, på liknande sätt som den gör i arbetet för jämställdhet och barnrätt.

Det nationella jämställdhetsarbetet och barnrättsfrågorna har prioriterats under lång tid. Sedan drygt två år tillbaka är barnkonventionen implementerad i svenska lagstiftning. Det innebär att myndigheter på alla nivåer nu måste beakta barnets perspektiv och lyssna till och ta in barns åsikter i frågor som rör dem. Ett konkret exempel är att barnets rättigheter nu beaktas i de konsekvensanalyser som utredningar måste göra och det får avtryck i utredningarnas direktiv. Vi ser också en tendens till förbättrad praxis när det gäller barnrätt.

Förbättra nationell statistik

Nu måste även arbetet med att få in ett funktionsrättsperspektiv komma igång på den högsta politiska nivån. Beslut på alla nivåer måste fattas med ett intersektionellt perspektiv som grund.

Vi har två konkreta förslag:

• Ändra kommittéförordningen genom att införa krav på konsekvensanalyser som rör rättigheter för personer med funktionsnedsättning inför utredningar och ny svensk lagstiftning.

ANNONS

• Förbättra den nationella statistiken som säkerställer ett bra underlag i jämlikhetsarbetet och uppföljningen av funktionsrätten och Agenda 2030.

I Funktionsrätt Sveriges partienkät 2022 svarar samtliga riksdagspartier att de ställer sig bakom de här två förslagen. Nu ser vi fram emot att den nya regeringen går från ord till handling. Det är hög tid att sätta funktionsrätten på den politiska agendan.

Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, generalsekreterare Funktionsrätt Sverige

LÄS MER:Läger ska få fler personer med funktionshinder att röra på sig

LÄS MER:Nya avtal för serviceresor - men oro för barn med funktionshinder

LÄS MER:Efter år av bemanningsbrist – särskola tvingades stänga

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS