Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Varje barn som tvingas till umgänge med en förälder utsätts för en kränkande behandling som kan få långtgående konsekvenser. Och har vi verkligen råd med att låta utsatta barn få vänta upptill ett år på den hjälp som kan vara avgörande för deras framtid? skriver debattörerna. Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT

När samhället sviker våldsutsatta barn måste annan hjälp finnas

Barns rättigheter kränks på flera sätt i vårdnadstvister, enligt en aktuell granskning gjord av Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot. För oss som varje dag möter barn som far illa är det inga nyheter, skriver bland andra Pia Andersson,

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Journalisten Daniel Velasco och researchen Victoria Gaunitz har gått igenom 144 vårdnadstvister från 2019. Undersökningen visar att:

– Föräldrar som dömts för våldsbrott inom familjen har fått vårdnad eller umgänge med barnen, utan att domstolarna gjort den dokumenterade riskbedömning som lagen föreskriver. I 133 av de 144 vårdnadstvisterna finns uppgifter om våld eller andra risker. Ändå saknas det dokumenterade riskbedömningar i nästan tre fjärdedelar av domarna.

– Bara drygt hälften av barnen i de 144 vårdnadstvisterna har fått komma till tals i vårdnadsutredningarna. I flera fall beror det på att föräldrarna sagt nej till att socialtjänsten pratar med barnen.

Köerna växer

Vi på Bojen ser hur våldsutsatta barns behov av hjälp och stöd växer, samtidigt som vi måste kämpa för att få anslag som gör vårt arbete möjligt. Under tiden växer köerna och utsatta barn kan få vänta länge, de yngsta upp till ett år, på att få komma till Bojen.

Vi ser hur barnen far illa i vårdnadstvister, hur våldet fortsätter även efter en separation och hur domstolarna tvingar barn till umgänge med den förälder som står för misshandeln. Det sker även om barnen visar stark rädsla för föräldern som utövar våldet, och själva tydligt uttrycker att de inte vill träffa personen.

Vi vet av erfarenhet att domstolarna inte tillmäter barnens uppgifter om det de upplevt tillräcklig betydelse vid förhandlingarna. Istället misstros barnens berättelser och antas vara planterade av den förälder som blivit utsatt för våld – detta för att påverka utgången av vårdnadstvisten. Vi ser framförallt att ”barnens rätt till båda sina föräldrar” står över rätten att avstå från kontakt med en förälder man är rädd för.

Långtgående konsekvenser

Vi på Bojen tycker det är bra att lagen äntligen ändras till barnens förmån men vi frågar oss också varför det har dröjt så länge? Varje barn som tvingas till umgänge med en förälder utsätts för en kränkande behandling som kan få långtgående konsekvenser. Och har vi verkligen råd med att låta utsatta barn få vänta upptill ett år på den hjälp som kan vara avgörande för deras framtid?

Just nu står många barn i kö för att få komma till Bojen. Risken finns att köerna blir ännu längre framöver. Vi har sedan 2004 erbjudit invånarna i Göteborgs stad den här möjligheten att få hjälp, men har hela tiden varit beroende av externa finansiärer för vår överlevnad, vilkas anslag nu minskat markant. Vi befinner oss nu i en situation med ett ökat söktryck och minskade resurser. Nu står vårt hopp till politikerna i Göteborgs stad – säkra Bojens fortsatta verksamhet genom att skjuta till de medel som behövs. Genom att Bojen ges rimliga förutsättningar att bedriva verksamhet visar ni att ni tar barnens rättigheter och behov på allvar.

Pia Andersson, Leg Psykolog

Anna Baaz, styrelseledamot Bojen

Hans Ekbrand, lektor, ordförande Bojen

Susanne Ericson, socionom, verksamhetsansvarig Bojen

Linda Friberger, Advokat

Gunlög Hedtjärn, styrelseledamot Bojen

Ninni Jonzon, journalist/kommunikatör, styrelseledamot Bojen

Lena Malm, chef, styrelseledamot Bojen

Anki Marchetti, Socionom

Johan Melander Hagborg, Leg Psykolog/Lektor

Anders Smith Jonsson, Socionom

Fotnot: Bojen är en verksamhet som arbetar med barn, ungdomar och föräldrar som upplevt våld i hemmet, med anställda socionomer och psykolog som har specialistkompetens. Verksamheten är professionell och kostnadseffektiv. 2019 tog Bojen emot 118 barn och 118 föräldrar som utsatts för våld i hemmet.