Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

När det kommer till språket

När allt fler svenskar använder allt mer engelska, ökar naturligtvis sannolikheten för att konstruktionslånen blir fler. Ingen är tvingad att använda dem, men de smyger sig på, skriver GP:s språkexpert Lars-Gunnar Andersson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I veckan stod följande att läsa i GP: ”När det kommer till Pixbo har en hel del snack handlat om vad som hände under lagets senaste match.”

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Här förekommer en ny språklig konstruktion, och det är rimligt att misstänka att det är engelskans when it comes to som ligger bakom. Vi har naturligtvis alltid kunnat säga när det kommer till Pixbo, men då har det handlat om tåget, laget eller sällskapet som anländer till Pixbo.

Den här typen av lån brukar man kalla konstruktionslån. Det vanligaste är att vi lånar ord rakt av i engelsk form, till exempel app, hint, cool och smiley. Listan kan göras längre.

Ibland översätter vi ordet, och sådana lån kallas översättningslån, till exempel livskvalitet (quality of life), ståuppkomiker (stand up comedian) och kokar ner till (boils down to). De flesta upplever nog inte livskvalitet som ett lånord.

Översättningslånen passar smidigt in i svenskan. För den som vill motarbeta lånord är de försåtliga i sin svenska språkdräkt.

Vi lånar också in fraser i översättning ord för ord. För cirka 50 år sedan blev uttrycket ha en bra dag vanligt. Det var förstås engelskans have a nice day som låg bakom.

Jag minns en lärare som med ogillande kallade uttrycket för en anglicism. Vi gymnasister hade knappast något emot anglicismer; vi tyckte nog snarare att de var coolt med engelska, även om vi ännu inte tillägnat oss ordet cool.

Frasen när det kommer till är alltså dels ett översättningslån (varje ord översätts), dels ett konstruktionslån (ett nytt språkligt mönster). För tio år sedan förekom meningar som ”Svenska hamnar är världsunika när det kommer till ägarförhållanden” och ”Trenden är klar och tydlig när det kommer till tempot”.

De tidigaste exemplen jag hittat i våra material är cirka 20 år gamla, men det är framför allt under de senaste åren som bruket blivit riktigt vanligt.

Konstruktionen när det kommer till har börjat ersätta äldre svenska fraser som vad avser, på tal om, vad det gäller, angående och kanske ytterligare några. I exemplet ovan hade vi kanske en gång skrivit ”När Pixbo har kommit på tal …”.

Det finns fler engelska konstruktionslån. Man kan läsa att någon var den förste att hoppa över 8 meter i längd. Förr hette det den förste som hoppade.

Ett ännu mer slående exempel är fraser som han är en lärare. På engelska heter det he is a teacher, men på svenska han är lärare.

När allt fler svenskar använder allt mer engelska, ökar naturligtvis sannolikheten för att konstruktionslånen blir fler. Ingen är tvingad att använda dem, men de smyger sig på. De ser ju så svenska ut.

Lars-Gunnar Andersson

professor i modern svenska vid Göteborgs universitet

Mejla din språkfråga till:

[email protected]