Regeringen planerar nu sin sista budgetproposition inför valet som ska presenteras den 18 september. Fem dagar senare står Sverige för första gången värd för FN-organet IPCC:s klimatrapport som kommer att sätta ett globalt strålkastarljus på Sveriges eget klimatarbete. Vi tillåter oss att ge fem förslag på hur Sverige i höst kan ta ledningen i klimatfrågan med ett mer klimatanpassat näringsliv som hävstång.
1) Underlätta aktiva konsumentval. Vi delar regeringens syn på det upplysta konsumentvalet som en viktig drivkraft, men för att det ska fungera krävs allmänt tillgänglig, begriplig och direkt jämförbar information. I Hagainitiativet redovisar alla medlemsföretag klimatpåverkan utifrån den internationella Greenhouse Gas Protocol-standarden. Det ger oss viktig information för det egna klimatarbetet och hjälper oss att prioritera mellan olika åtgärder. Men framför allt underlättar det för offentliga och privata upphandlare, investerare och konsumenter att få information om företag och deras klimatpåverkan.
Storbritannien planerar införa klimatredovisning för de 1100 största börsbolagen under hösten 2013. Inför detta har den brittiska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, Confederation of British Industry, uttalat sitt entydiga stöd; Det är ett viktigt sätt att hjälpa företag att minska kostnader och utsläpp. Också bland allmänheten är stödet starkt, 75 procent av alla britter vill att klimatredovisning ska vara obligatorisk för större bolag. Situationen skulle inte vara annorlunda i Sverige – ett klimatredovisningsinitiativ kommer att applåderas även här.
2) Statliga bolag bör ligga i framkant. De senaste åren har regeringen stärkt de statliga bolagens hållbarhetsarbete, vilket finansmarknadsminister Peter Norman nyligen belönades för genom priset Hållbart Ledarskap 2012. Vi bedömer ändå att det finns utrymme att göra mer, och utmanar de statliga bolagen att ta fram konkreta klimatplaner för hur de till år 2020 ska ha minskat sina utsläpp med minst 40 procent, i linje med det svenska utsläppsmålet och Hagaföretagens åtagande. Dessa mål bör årligen följas upp i ett samlat klimatbokslut t ex i finansplanen.
3) Enhetlig långsiktig politik. EU har beslutat minska sin klimatpåverkan med 80-95 procent till år 2050, en målsättning vi företag står bakom. Men måluppfyllelse sker enklast med tydliga delmål och en samlad politik för att nå dessa. Här kan Sverige låta sig inspireras av Storbritannien, vars Climate Change Act anger femåriga delmål och kräver av alla statliga departement att de visar hur deras förslag bidrar till att klimatmålen uppfylls. Om detta inte kan bevisas, dras förslagen tillbaka. En sådan enhetlighet i svensk politik skulle vara mycket värdefull att visa upp för omvärlden.
4) Europeiskt ledarskap. EU:s klimatambitioner har försvagats alltsedan Köpenhamnsmötet 2009, och EU saknar nu klimatledarskap. Målet att minska de egna utsläppen med 30 % är borta och EU-parlamentet har i en första omgång avvisat förslaget om att minska utbudet av utsläppsrätter. Därmed riskeras ett svagare förändringstryck på näringslivet och de som vill gå före får inte incitament att göra det, i ett läge när målsättningen snarast borde vara att sänka utsläppen med 40 % till 2030 och minst 80-95 % till 2050. Sverige bör visa handlingskraft och ta ledarskap över klimatfrågan inom EU. Klimatambitionerna behöver skärpas kortsiktigt, med ett mål för 2030 som måste antas snarast.
5) Tydliga, ambitiösa mål. Sverige kan för omvärlden visa upp att vi redan år 2012 nådde 11,8 procent förnybar energi i transportsektorn, långt över EU:s mål på 10 procent för år 2020. Vi är också mycket nära att redan nu nå EU:s 2020-mål om 50 procent förnybar energi totalt sett. Därtill har Sverige sedan år 1990 minskat de klimatpåverkande utsläppen med 20 procent, även om en del av minskningen beror på att vi nu importerar sådant vi tidigare tillverkade inom landet. Sverige kan uppvisa det ledarskap som världen behöver. Varken omvärlden eller näringslivet i Sverige tjänar på en långsam utveckling eller på att utsläpp exporteras. Med tuffa långsiktiga och förutsägbara mål vågar näringslivet satsa på åtgärder som till exempel utfasning av fossila energislag och ökad användning av förnybar energi.
Sverige är ingen isolerad ö och därför är det nödvändigt att vi i Sverige börjar undersöka och redovisa de dolda utsläppen som uppstår i andra länder beroende av vår produktion och konsumtion, det man skulle kunna kalla det faktiska klimatavtrycket. Den svenska klimatstrategin bör beakta denna bredare bild.
Sverige har hittills lyckats föra en klimatpolitik som gjort att företag har kunnat minska sitt klimatavtryck med bibehållen eller ökad lönsamhet. Med en stabil, långsiktig och förutsägbar klimatpolitik och samtidigt en breddad syn på vårt klimatavtryck kan Sverige visa hur ökad välfärd kan gå hand i hand med minskad global klimatpåverkan. Vi tror dessutom att en smart klimatstrategi stödjer och driver på åtgärder som är nödvändiga för att näringslivet ska klara en ökad global konkurrens. Detta vore en värdig utmaning. Sverige kan ta på sig ledartröjan; här finns kunskapen, tekniken och entreprenörskapet.
Anders Strålman
vd och koncernchef Axfood
Pierre Decroix
vd Coca-Cola Enterprises Sverige
Anders Egelrud
vd Fortum Värme
Göran Holm
vd HKScan Sverige
Johan Skoglund
vd JM
Per Olof Nyman
vd och koncernchef Lantmännen
Lars Appelqvist
vd Löfbergs
Morgan Wiktorsson
vd Statoil Fuel & Retail Sverige
Staffan Persson
vd Stena Recycling
Fredrik Wirdenius
vd Vasakronan
Alla företagen är medlemmar i Hagainitiativet