Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Monitorera dagens texter

Att dechiffrera den engelskinfluerade jargongen i till exempel datorvärldens språkbruk kan vara knepigt för allmänheten. Varför krångla till det när det finns utmärkta svenska ord?

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den här spalten utgår som regel från språkliga detaljer som uttalet av pluraländelsen -or eller valet mellan var och vart. Den här gången utgår resonemanget från en text.

Texten är hämtad från en korrespondens mellan ett datorföretag och en mindre förening som köpt en skrivare som inte fungerade som den borde. Mejlet inleds med ett hej plus förnamn och avslutas med ”vänliga hälsningar”. Detta kan vi kalla sedvanlig artighet (företagsnamn och referensnummer är ändrade).

”Jag har blivit kontaktad av NN support ang detta ärende 13579. Jag har nu gått igenom ärendet och kommer tyvärr inte kunna godkänna ett utbyte av denna skrivare. Det jag kommer att göra är att godkänna att NN support loggar ut en onsite tekniker som kommer ut och går igenom denna skrivare. NN eftersträvar alltid att hitta tekniska lösningar i ärenden likt detta. Jag kommer att monitorera detta ärende och återkommer till er så fort jag får en uppdatering om att onsite varit ute hos er.”

Texten går nog att begripa, men varför är den skriven så här? En avdelning på företaget, NN support, ska ”logga ut en onsite tekniker” för att undersöka skrivaren. Varför ska man ”logga ut en tekniker” när man kan ”skicka ut en”? Och varför ska man skicka en ”onsite tekniker”? Det räcker gott att skicka en tekniker, som väl på plats är just onsite.

I den sista meningen står det ”att onsite varit ute hos er”. Här kallas alltså teknikern för onsite. Detta torde inte vara en möjlig formulering på engelska. Översatt till svenska blir det något så konstigt som ”att på plats varit ute hos er”. På svenska är det fullt möjligt och betydligt läsvänligare att skriva ”att teknikern varit ute hos er”.

Dessutom lovar skribenten att ”monitorera” ärendet. Det är förstås det engelska verbet monitor som ligger bakom den svenska nyskapelsen monitorera. Ordet har visserligen tagit sig in i Svenska Akademiens ordlista och förekommer flitigt på nätet, men jag tror inte att alla begriper det. Det hade gått alldeles utmärkt att skriva att man ska övervaka, följa eller kolla upp ärendet.

Det finns inom datorvärlden en jargong som ofta är främmande för utomstående. Ibland behövs nya termer för nya fenomen, men inte sällan överförs engelskinfluerad jargong slentrianmässigt till svenska. Kruxet uppstår när kunder och allmänhet alldeles i onödan får ta del av jargongen.

Texten tar längre tid att läsa, och den väcker mer irritation än beundran.

Lars-Gunnar Andersson

professor i modern svenska vid Göteborgs universitet

Mejla din språkfråga till [email protected]