Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

DETALJPLANER. Det måste bli lättare att utnyttja mark och utbyggnationer i villaområden, för att fler ska kunna få bostad, skriver Caroline Szyber (KD)

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Modernisera detaljplanerna och låt villaägarna bygga ut

DEBATT: En ny undersökning visar att många villaägare vill bygga om eller bygga ut sina hus, vilket innebär att fler skulle kunna bo i befintlig småhusbebyggelse. För att detta ska kunna ske krävs att kommunernas detaljplaner anpassas för dagens behov, skriver Caroline Szyber (KD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Caroline Szyber (KD)

Sverige befinner sig i en bostadskris med behov att bygga 71 000 bostäder per år till 2020. Det är ingen lätt uppgift när vi i år med ett rekordhögt byggande knappt klättrar över 50 000 bostäder. Det krävs ett omfattande reformarbete för att förbättra dagens förhållanden på bostadsmarknaden. I detta faller ett tungt ansvar på rikspolitiken, men kommunerna har en stor hemläxa att göra med föråldrade detaljplaner.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det går att frigöra en stor mängd nya bostäder med en lager-på-lager-tillbyggnad i våra befintliga villakvarter. För det krävs dock kommuner som vågar uppdatera sina detaljplaner så att den stadsnära småhusbebyggelsen tillåter fler hem.

Arkitektbyrån Kod Arkitekter har med stöd av Boverket undersökt potentialen för fler hem inom Sveriges befintliga bostadsbestånd. Genom att dela upp hem för flera som i dag upplevs för stora för de boende, bygga/inreda flera bostäder på samma tomt, våga flytta tomtgränser, bygga till eller stycka upp kan fler bo på samma yta. Den principiella grunden för det utökade handlingsutrymmet är att det sker på den befintliga markägarens initiativ.

Orsaken föråldrade detaljeplaner

Runt om i landet sjuder bygglusten och kreativiteten hos villaägare som vill utveckla sitt boende så att det passar den fas i livet man befinner sig i. Man vill bygga Attefallshus, nya våningar, friggebodar, fler boningshus och vad helst fantasin egentligen påbjuder. Motivet går ofta enligt den livsfas personer befinner sig i. Småbarnsfamiljer behöver utöka, pensionären vill bo kvar men minska boytan och så vidare. Detta i en tid med återkommande larm om brist på arbetskraft i byggsektorn. Men den tunga hämskon för denna stadsutveckling läggs i regel genom kommuners föråldrade detaljplaner.

De boende bör få vara medskapare

De allra äldsta detaljplanerna från 1900-talets början kommer ur en tid likt vår egen, då behovet var stort men då man också bejakade detta genom att ge frihet till utveckling i generella och okomplicerade planer. Framväxten av Egnahemsrörelsen och en ansenlig del av villabeståndet vi har i dag kommer från den tiden. Men mitten av 1900-talet medförde mycket detaljinriktade detaljplaner skapade av samhällsingenjörer då tidens anda ansåg överhetens visdom vida överstigande den enskildes. Den sortens detaljplan ställer sig i vägen för en organiskt förtätad villastad och behöver uppdateras.

Kommunerna kan bidra till ett mycket stort antal bostäder genom att realisera den tillväxt som villastadens utveckling lovar. Samhällsvinsten när boende får vara medskapare till sin livsmiljö representerar en hållbar bostadstillväxt som vida överstiger den administrativa kostnaden kommuner nu hänvisar till när de låter sina gamla detaljplaner ligga orörda. Kommunen har det lagliga handlingsutrymmet att förändra förutsättningarna. Plan & bygglagen (PBL) anmodar kommuner att planera och ta initiativ för att samhällsutveckla.

Var tredje husägare bor för stort

Genom en reform som alliansregeringen genomdrev möjliggör PBL numera två bostäder på en tomt. Förhoppningsvis kan rikspolitiken förenkla detta ytterligare, det är dock problematiskt att många kommuners detaljplaner fortfarande begränsar bostäderna till en bostad per fastighet. Det är också vanligt att detaljplaner begränsar hur många bostäder en huvudbyggnad får innehålla, om gårdsbyggnader får bebos och var byggnader får placeras på tomter.

När Kod Arkitekter påbörjade sitt arbete blev snabbt potentialen tydlig. Var tredje husägare finner sin bostad alltför stor. Projektet kom att kallas 500 k för potentialen att under 25 år skapa 500 000 bostäder. Rikspolitiken för ett ökat bostadsbyggande har under två år stått närapå still. En ny bostadsminister ger förhoppningsvis nya ingångar men mycket tid har gått förlorad.

Betydligt kvickare och entreprenöriella än den rödgröna regeringen tror jag att landets villaägare är. Kommunerna kan släppa loss den kreativa kraft som vibrerar runt verktygslådor och resor till byggvaruhus.

Min uppmaning är därför till Sveriges kommuner att snarast uppdatera föråldrade detaljplaner för fler bostäder i villastaden.

Caroline Szyber (KD)

riksdagsledamot och civilutskottets ordförande