Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Det allra största klimatutsläppet från jordbruksproduktionen, importen medräknad, kommer från produktionen och sedan användningen av konstgödsel, skriver Maria Gardfjell (MP). Bild: Terje Bendiksby/TT, Pressbild

Moderaterna far med osanning om jordbruket

Jordbruket både bidrar till ökade klimatutsläpp och kan också drabbas hårt av klimatförändringarna – därför behöver vi ägna mer utrymme åt att diskutera hur jordbrukspolitiken kan förändras och hur vi får ett uthålligt jordbruk som är mindre sårbart. Tyvärr visar Moderaterna kunskapsluckor inte bara på ett utan på flera områden, skriver Maria Gardfjell (MP).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Växtförädling, 14/10

Jordbruket är inte vilken näringsgren som helst, utan är själva grunden för våra liv, för näringsriktig och hälsosam mat på tallriken. När vi pratar om jordbrukets hållbarhet är det avgörande att vi ser längre än de produkter vi kan köpa i affären. Jordbrukets roll är att producera mat, men också resurser som kan användas till energiproduktion, fibrer samt biologisk mångfald och ekosystemtjänster som rent vatten och livsutrymme för pollinerande insekter.

En rik biologisk mångfald och starka ekosystem gör dessutom jordbruket mindre sårbart för klimatförändringen. Friska, levande jordar som är grunden för hälsosam, bra mat. Att maximera produktionen per ytenhet minskar vare sig sårbarheten för nya väderextremer som långvarig torka, inte heller utsläppen. Klimatutsläppen från jord till bord, hela kedjan, handlar om långt mycket mer än hur mycket vi kan odla på samma yta.

GMO inte enda lösningen

Det allra största klimatutsläppet från jordbruksproduktionen, importen medräknad, kommer från produktionen och sedan användningen av konstgödsel. Konstgödsel importeras från bland annat Ryssland, kräver stora mängder energi och orsakar stora utsläpp. I det ekologiska lantbruket används inget konstgödsel, vilket är intressant i ett klimatperspektiv när jordbruket måste minska användningen av konstgödsel för att kunna bli fossilfritt.

Det finns alltså stora möjligheter att minska utsläppen och öka miljönyttan både genom förändrad och minskad köttkonsumtion och att undvika morötter som odlats på torvmark

Om man enbart tittar på det som räknas som de svenska utsläppen är metanutsläppen från idisslare och läckaget av kol när torvrika marker odlas är de två största källorna till klimatutsläppen i Sverige. Det finns alltså stora möjligheter att minska utsläppen och öka miljönyttan både genom förändrad och minskad köttkonsumtion och att undvika morötter som odlats på torvmark. För att konsumenter ska kunna göra medvetna val behöver lantbruket, livsmedelsföretagen och dagligvaruhandeln både ge seriös information till sina kunder och utveckla sortimenten med allt bättre produkter.

När köttkonsumtionen nu minskar är det också viktigt att sätta fokus på det kött som fortsätter att konsumeras. Miljöpartiet vill se att det importerade köttet från djur som fötts upp på stora mängder antibiotika kraftigt minskar, samt att köttet vi äter i allt högre grad kommer från djur som fått gå ute och beta på naturbetesmarker och långliggande vallar. Då kan vi öka den biologiska mångfalden och bevara våra kulturmiljöer.

Miljöpåverkan från maten vi äter handlar också om allt som inte når våra magar, svinnet från jord till bord. Om matsvinnet var ett land skulle det vara världens tredje största utsläppare. Det finns stora möjligheter att minska klimatpåverkan från livsmedelskedjan genom att minska svinnet.

Fel av Moderaterna

Moderaterna har fel när de kritiserar Miljöpartiet för ett ovetenskapligt förhållningssätt. Den som vill basera sin politik på vetenskap måste klara av den grundläggande uppgiften att skilja enskilda forskarrapporter från fakta. Väldigt ofta måste vi politiker orientera oss efter motstridiga resultat i forskarvärlden.

MP är inte motståndare till forskning om GMO men däremot förespråkare av försiktighetsprincipen som innebär en återhållsam hållning i frågor där det finns vetenskaplig osäkerhet. EU:s lagstiftning om GMO är stark så till vida att den kräver att det fattas enskilda beslut av gentekniknämnden som består av politiker från alla riksdagspartier samt forskare när GMO-grödor ska få odlas.

Det är EU-domstolen, inte MP, som fattat ett ganska avgörande beslut att den så kallade Crispr-tekniken ska klassificeras som GMO

Det är EU-domstolen, inte MP, som fattat ett ganska avgörande beslut att den så kallade Crispr-tekniken ska klassificeras som GMO. Kritiken mot det beror på att den här tekniken inte blandar gener från olika arter, utan är ett verktyg att klippa i en gen från en art. Det kan till exempel användas för att effektivisera växtförädling.

Om EU kommer ändra ståndpunkt är oklart. Sveriges regering har fört fram att Sverige inte motsätter sig om EU-domstolens hållning diskuteras inom EU. EU-nämnden har också ställt sig bakom detta. Miljöpartiet röstade bifall. Riksdagsledamöterna John Widegren (M) och Jessica Polfjärd (M) borde kunna läsa protokollen i riksdagen, innan de far ut med osanningar.

Att vi önskar att det diskuteras innebär nödvändigtvis inte att vi är av samma uppfattning. Vi tror vare sig att industrijordbruket eller GMO står för de största möjligheterna att klara klimatutmaningen. Men Miljöpartiet har inga problem med att frågor diskuteras öppet i demokratiska organ.

Maria Gardfjell (MP), miljö- och jordbrukspolitisk talesperson