Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

För att få bukt med klimatkrisen krävs fler upplysta och målmedvetna ledare i politik och näringsliv. Och en påläst, folklig massrörelse som ryter till, driver på, kräver resultat – och vägrar ge upp hoppet! skriver debattören. Bild: Privat, Stina Stjernkvist/TT

Mitt i klimatkrisen spirar hoppet – här är tio goda nyheter

Veckan som gått har varit fullspäckad av nyheter om klimatet. Greta Thunbergs tal i FN och IPCC:s rapport om den höjda havsnivån är bara ett axplock av de varningssignaler som har dominerat nyhetsflödet. Men trots att det ser illa ut på flera håll får vi inte glömma bort de initiativ som lyser upp i mörkret, skriver Stefan Edman, biolog och författare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det har varit en i dubbel mening het vecka om den globala klimatkrisen: I måndags uppmanade FN-chefen till världens regeringar att fasa ut de årliga miljardsubventionerna till fossila bränslen – och att skrota investeringar i nya kolanläggningar från 2020. Samma dag höll Greta Thunbergs sitt känslostarka tal i FN om svek och tomma ord. I förrgår kom IPCC:s nya rapport om att oceaner och isar värms och smälter i snabbare takt än forskarna hittills trott.

Allt detta speglas troligen i kväll i Göteborgs Konserthus. Ett klimatevenemang mitt i Bokmässan är en utmärkt idé eftersom mänsklighetens klimatpåverkan ju inte bara handlar om teknik, politik och ekonomi utan på djupet är en existentiell och moralisk utmaning. En fråga om mänskliga rättigheter och hur vårt liv är sammanvävt med naturen och andra arter. Om hur vi i jordens medel- och överklass lär oss sätta guldkant på tillvaron utan att med vår konsumtion och ekonomiska tillväxt förbruka och förstöra för kommande generationer här på vårt vackra blågröna rymdskepp i Vintergatan.

Ett klimatevenemang mitt i Bokmässan är en utmärkt idé eftersom mänsklighetens klimatpåverkan ju inte bara handlar om teknik, politik och ekonomi utan på djupet är en existentiell och moralisk utmaning

Det är då – när vi på allvar börjar begrunda denna inre dimension av klimatkrisens både orsaker och lösningar – som vi behöver poesin och skönlitteraturen, bild- och scenkonsten, musiken och dansen. För att förstå oss själva och andra, vidga vår empati och egga fantasin att tänka nytt. Och sedan, i förundran och vördnad ställa om våra liv och samhällen så att haven, skogarna, mullen och luften tål oss.

Måste agera omgående

IPCC-studien är ännu en i raden av tunga larmrapporter, baserad på nästan 7 000 vetenskapliga uppsatser. I kalla siffror visar den hur en miljard människor redan i dag – i Arktis, bergsområden, små önationer och längs kusterna – måste försöka anpassa sig till ökande extremväder, översvämningar, sötvattenbrist och förändringar i fauna och flora. Det är lätt att misströsta. Problemet är att medier ofta ”glömmer” att berätta det som forskarna lika tydligt slår fast: Loppet är inte kört! Men tiden är kort, utsläppen måste sluta växa och inom tio år minska kraftigt, med nollutsläpp kring år 2050.

Loppet är inte kört! Men tiden är kort, utsläppen måste sluta växa och inom tio år minska kraftigt, med nollutsläpp kring år 2050.

Som mångårig opinionsbildare – med klimatböcker, artiklar, föreläsningar – är det trösterikt att se att världen nu vaknar på allvar (Trump och Bolsonaro har gu´skelov inte evigt liv!)

Framgångar på flera fronter

Forskare varnar för en ekologisk tipping point, där livsuppehållande system plötsligt kollapsar. Men kanske närmar vi oss nu i stället en politisk tipping point, efter de senaste årens omskakande väderhändelser med enorma kostnader i liv och pengar? Där det som hittills setts som orealistiskt plötsligt blir möjligt? Ja, mitt i katastrof- agendan växer många löftesrika skeenden fram som vi mår väl av att ta till oss. Här en lista på tio osorterade good news:

• Parisavtalet från 2015 stärks för att nå tvågradersmålet; de nuvarande insatserna är otillräckliga och leder sannolikt till tre graders uppvärmning. FN-chefen fick i måndags nya löften från ett 60-tal länder.

• ”Europa ska bli den första fossilfria kontinenten”, lovade EU:s nya ledning i förra veckan. ”Unionens utsläppsmål för 2030 bör skärpas från 40 till 50 procent”.

• EU:s kolanvändning rasar; kolframställd elkraft minskade med 30 procent mellan 2012 och 2018. Hälften ersätts med sol och vind, hälften med naturgas.

• Hybrit är ett nytt svenskt utvecklingsprojekt som syftar till att om 20 år kunna hjälpa världen att tillverka fossilfritt stål. Det presenterades i FN i måndags av bland annat SSAB, LKAB och Vattenfall.

• FN:s nya Principer för ansvarsfull bankverksamhet, PBB, antogs i måndags av 130 storbanker, en tredjedel av den globala banksektorn (SEB och Nordea är med). Det handlar om gröna och blå obligationer, gröna bolån, och investeringar i fossilfria företag

• Drygt 70 procent av världens klimatutsläpp kan kopplas till 100 stora företag, sägs i en färsk studie från Stockholm Resilience center vid Stockholms universitet. Tung industri, livsmedel, transport, kol och olja, skogsbruk. I så fall blir det en genväg till minskad klimatpåverkan

• Solpaneler har blivit 70-80 procent billigare de senaste fem åren. Priset på sol- och vindkraft är nu lägre än för kol- och kärnkraft. Kina och USA leder ligan; tolv procent av Tysklands el är för närvarande solkraft från hustak.

• Elbilsrevolutionen accelererar. Tesla, Nissan, Volkswagen och många andra är på banan. Volvo ska efter 2025 endast producera el- och hybridbilar. Allt fler länder är i färd med att förbjuda nyproduktion av fossilbilar.

• Världens skogar binder koldioxid och bidrar till att minska klimatpåverkan. Därför är det positivt att den globala skogsarealen i dag är totalt sju procent större än 1985; alltså inte mindre som ofta påstås i medier. Kina planterar nu 30 miljoner hektar skog.

• Köttkonsumtionen i Sverige har minskat; det nötkött som köps av hushållen kommer till 80 procent från svenska djur med EU:s lägsta klimatpåverkan, tack vare foder som till 90 procent är lokalproducerat med bara tre procent (miljöcertifierat) sojamjöl. Kor som med sitt bete är avgörande för Sveriges rika mångfald av örter och insekter.

Klimatförändringarna accelererar fortfarande, de är existentiella och kan bara hejdas genom en rättvist utformad samhällsomdaning av historiska mått, tekniskt, ekonomiskt och socialt. Det kräver fler upplysta och målmedvetna ledare i politik och näringsliv än vi har för närvarande. Och en påläst, folklig massrörelse som ryter till, driver på, kräver resultat – och vägrar ge upp hoppet!

Stefan Edman, biolog, tekn hedersdoktor vid Chalmers, författare till ett 50-tal böcker om natur, klimat och miljö. Skriver nu på boken ”Ett Sverige som planeten tål”.