Sverige har haft lägst överdödlighet i Europa under pandemin enligt nya siffror som tagits fram av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Svenska dagbladet. Nyheten har fått stor spridning i det svenska mediarummet de senaste dagarna och har rapporterats av bland annat Aktuellt, Rapport, Sveriges radio, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Inte sällan har de använts för att ge bilden av att Sverige hanterade pandemin väl.
Nyhetens snabba spridning för tankarna till en annan pandeminyhet som snabbt tog skruv i media-Sverige. I februari 2021 hävdade SVT:s Vetenskapens värld att 2,5 miljoner människor dött av covidrestriktioner i världen. Påståendet rapporterades av ett stort antal svenska nyhetsredaktioner under dagarna som följde. Men det visade sig inte stämma.
Saknade täckning
Av en grundlig genomgång av SVT:s källmaterial (av bland annat undertecknad) som publicerades i nättidningen Kvartal (31/3-21) framgick att påståendet fullständigt saknade täckning i SVT:s egna källor. Det var en genant fadäs både för SVT:s vetenskapsredaktion, som valde att backa från sitt påstående (Kvartal 31/3-21), och för redaktionerna som hade upprepat det okritiskt.
Det aktuella påståendet om att Sveriges överdödlighet varit lägst i Europa är bättre belagt men har även det påfallande problem. Flera av dessa problem påtalades av den medarbetare på SCB som lämnade ut siffrorna till SVD:s vetenskapsjournalist. Bland annat tar måttet inte hänsyn till sjunkande eller stigande dödlighetstrender, olika åldersstrukturer i olika länder eller förändringar i länders befolkningsstorlek över tid. Resultatet är ett trubbigt mått som ”fått ganska mycket kritik” för att låna SCB-medarbetarens egna ord.
Andra överdödlighetsmått som används av bland annat svenska Folkhälsomyndigheten och den internationella statistiska databasen Our World in Data är mer sammansatta och nyanserade. Även med dessa mått hamnar Sveriges överdödlighet bland de lägre i Europa men – viktigt nog – högre än våra skandinaviska grannar som vi gärna jämför oss med (kanske med pandemihanteringen undantagen).
Att frestas att tillskriva skillnader i överdödlighet främst till Folkhälsomyndighetens omtvistat kompetenta ledarskap är inte rationellt
Oavsett vilket överdödlighetsmått man använder ska det dock framhållas att överdödlighet är ett problematiskt verktyg när man utvärderar och jämför olika länders hanteringar av pandemin. Måttet säger till exempel mycket lite om antalet förlorade levnadsår eller variationer i dödlighet mellan olika grupper.
Det tar heller ingen hänsyn till länders olika förutsättningar. Sveriges låga befolkningstäthet, höga andel ensamhushåll, stora möjligheter till distansarbete och gynnsamma geografiska läge gav det givetvis helt andra förutsättningar att begränsa smittspridningen än flera av Europas andra länder. Att frestas att tillskriva skillnader i överdödlighet främst till Folkhälsomyndighetens omtvistat kompetenta ledarskap är inte rationellt.
Men det kanske största problemet med SVD:s mått är att det riskerar att klumpa ihop Sveriges hantering av pandemin under 2020 med hanteringen av pandemin efter att den svenska befolkningen massvaccinerades under 2021. Massvaccineringen förändrade spelplanen i grunden för den svenska pandemihanteringen som tidigare hade utgått ifrån att vacciner inte skulle bli tillgängliga förrän på många år. Att den svenska vaccinationskampanjen var framgångsrik och räddade många liv är en sak – men det ska inte blandas samman med Folkhälsomyndighetens senfärdiga och otillräckliga åtgärder under 2020 som ledde till skyhöga dödstal.
Önskan om upprättelse
Det finns på många håll i den svenska offentligheten en önskan om att ge upprättelse till den svenska coronhanteringen. Det märktes inte minst i hur snabbt både redaktioner och enskilda krönikörer valde att presentera de nya överdödlighetssiffrorna som en bekräftelse på att Sverige gjort rätt. SR:s vetenskapsredaktion talade till och med om ”Tegnells triumf”. Önskan om upprättelse är naturlig och mänsklig. Den svenska coronahanteringen har fått svidande kritik av bland annat Coronakommissionen, Kungliga vetenskapsakademien, Ivo, åtskilliga av Sveriges ledande medicinska forskare och inte minst utländska röster. Men det är viktigt att vi inte förlorar vår sans och låter känslorna grumla vårt omdöme när vi utvärderar vår hantering av coronapandemin och drar lärdomar inför framtiden. Det kommer att komma fler pandemier.
Markus Balázs Göransson, fil. dr i internationell politik