Det som är bra för svensk skola är inte nödvändigtvis lika bra för edtechbolagens resultaträkningar, skriver debattören.
Det som är bra för svensk skola är inte nödvändigtvis lika bra för edtechbolagens resultaträkningar, skriver debattören. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Minskad dokumentationsbörda viktigare än bolagsvinster

I dag går miljontals timmar av värdefull lärartid till spillo med lärplattformar som inte är ändamålsenliga eller som används för överdokumentation. Det går att rensa kraftigt bland dokumentationskraven utan kvalitetsförluster, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Slutreplik

5/5 Lärplattformar gör större skada än nytta

7/5 Svårt att garantera kvalitet med prispressade lärplattformar

Lärarförbundets undersökning visar att sex av tio lärare anser att den lärplattform de använder inte är ett stöd i lärandet. Jannie Jeppesen, Swedish Edtech industry, hävdar att grundproblemet är att pris gått före kvalitet.

Det är en skarp kritik av kommunernas upphandlingskompetens och det finns de som bättre kan värdera den saken än jag. Det är inte huvudpoängen med mitt inlägg – även om det inte saknas exempel på misslyckade upphandlingar av lärplattformar under senare år. Lärplattformen i landets huvudstad har ju i det närmaste blivit ökänd.

ANNONS

Orimlig börda

Min poäng är att den dokumentationsbörda som skyfflats över på lärarkåren vare sig är rimlig eller nödvändig. Det går att rensa kraftigt bland dokumentationskraven utan kvalitetsförluster. Allt talar i stället för att en rensning ökar elevtiden vilket i sin tur leder till mer lärande och ökad kvalitet.

För att minska dokumentationsbördan behövs aktiva politiska beslut på nationell nivå liksom en ökad försiktighet från huvudmännens sida med att lägga på egna krav. Men tyvärr saknas de politiska initiativen för att lätta bördan, trots att det vore en av de främsta utbildningspolitiska åtgärder som skulle kunna göras för att främja kvalitet och goda kunskapsresultat i skolväsendet.

Kanske faller det sig att naturligt att Jeppesen bortser från den här sidan av saken – om efterfrågan på lärplattformarnas omfång och funktionalitet avgränsas, så hålls edtechindustrins möjligheter att tjäna pengar tillbaka. Det som är bra för svensk skola är inte nödvändigtvis lika bra för edtechbolagens resultaträkningar.

Svensk skola badar inte i resurser. Varenda krona behövs till lärare, skolpersonal och bra läromedel.

Jeppesen och jag är däremot helt eniga om att lärares digitala verktyg ska vara ändamålsenliga, fungera och prioritera lärarnas behov. Det hoppas jag att svensk edtechindustri ska kunna leverera och jag är lika angelägen som Jeppesen om att skolhuvudmännen ska ha förmågan att göra upphandlingar som leder till önskvärd effekt. Låt vara utan att skattebetalarna tvingas lägga en enda skattekrona mer än nödvändigt på detta. Svensk skola badar inte i resurser. Varenda krona behövs till lärare, skolpersonal och bra läromedel.

ANNONS

I dag går miljontals timmar av värdefull lärartid till spillo med lärplattformar som inte är ändamålsenliga eller som används för överdokumentation. De är till föga hjälp för en redan pressad lärarkår och en skola som de senaste åren fått skära ner och spara allt mer. Sällan har behovet av att rensa upp i alla krav och måsten varit större för oss lärare.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

ANNONS