Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Minska hälsoklyftan – hindra unga att börja röka

Socialdemokraterna Ann-Sofie Hermansson, Anna Johansson och Håkan Linnarsson hävdar att tillgång till sjukvård blivit en klassmarkör. Det stämmer säkert i USA, men inte i Sverige, skriver barnläkare Mats Reimer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jämlik sjukvård, 31/3

Det som kännetecknar svensk vård är snarare hur lite fördomar och osaklig särbehandling spelar in. Resurssvaga grupper som de riktigt gamla, de multihandikappade, de utvecklingsstörda, de nyligen invandrade får god vård. Ett bevis för att diskriminering knappast kan vara någon större faktor är att invandrare lever längre än de som är födda i Sverige, med ett undantag: de som invandrat från övriga Norden (SOU 2017:47).

Dessa data baseras främst på årgångar som invandrat tidigare – arbetskraftsinvandrare som rimligen är friskare än genomsnittet. Det verkar sannolikt att flyktingar som invandrat har större hälsoproblem än infödda, men det syns ännu inte i dessa siffror på förväntad medellivslängd.

Risktagande avgörande

Skillnaden i dödlighet mellan låg- och högutbildade handlar i första hand om vilka risker man utsätter sig för, och det är svårt för vården att ändra på. Upp till 45 års ålder förklaras större delen av gapet i dödlighet mellan de med lång och kort utbildning av död i självmord, skador och förgiftningar. Senare i livet är det cancer och hjärt-kärlsjukdom som något oftare tar livet av de som har kortare utbildning, och den främsta riskfaktorn här är rökning. De med låg utbildning röker dubbelt så mycket som de med hög utbildning.

Socialdemokraterna vill satsa mer pengar på sjukvården, men har inga idéer om hur dessa pengar skulle motverka ojämlikheten i hälsa. Eftersom rökning är den största påverkbara faktorn är det politiken och inte vården som kan göra skillnad. Ett radikalt grepp, som säkert skulle kunna vinna stöd från den vuxna delen av befolkningen, vore att åldersgränsen för att köpa tobak höjs med ett år varje år. Det skulle markant minska rökningen bland de som är födda på 2000-talet.

Starkt stöd i Norge

Ett sådant lagförslag har lagts fram av Tasmaniens provinsregering. Norska läkarföreningen är för detta och en opinionsmätning tyder på starkt stöd bland vuxna norrmän. I svenska riksdagen lade miljöpartisten Niclas Malmberg fram en motion med detta förslag härom året och man får hoppas att fler politiker ansluter sig.

Mats Reimer

barnläkare Göteborg