Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Men alla vill inte räkna mål när de spelar utan drivs av andra skäl, som till exempel gemenskapen eller den fysiska aktiviteten. Över hälften av alla som spelar innebandy när de är 12 år har slutat innan de fyller 18 år, då tävlingsinslaget ofta har blivit större, skriver debattörerna. Bild: Henrik Lundbjörk
Men alla vill inte räkna mål när de spelar utan drivs av andra skäl, som till exempel gemenskapen eller den fysiska aktiviteten. Över hälften av alla som spelar innebandy när de är 12 år har slutat innan de fyller 18 år, då tävlingsinslaget ofta har blivit större, skriver debattörerna. Bild: Henrik Lundbjörk

Mindre resultatfokus ger fler idrottande unga

Nio av tio barn för för lite motion, något som är förödande för folkhälsan. En av orsakerna tror vi är det stora resultatfokuset inom idrotten. Därför måste vi som brinner för idrotten bli bättre på att anpassa den till vad unga faktiskt vill göra, skriver bland andra Märit Bergendahl, ordförande för Svenska Innebandyförbundet

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För många handlar idrott om att kämpa och att vinna – så har det alltid varit. Och att dela segerglädje eller bearbeta en förlust är bara några av de stora, fantastiska känslor som tävlingsmomentet bidrar med.

Växande folkhälsoproblem

Men alla vill inte räkna mål när de spelar utan drivs av andra skäl, som till exempel gemenskapen eller den fysiska aktiviteten. Över hälften av alla som spelar innebandy när de är 12 år har slutat innan de fyller 18 år, då tävlingsinslaget ofta har blivit större.

Den här utvecklingen är inte unik för innebandyn, utan speglar stora delar av idrottsrörelsen. Det finns dock sätt att vända den negativa utvecklingen. Färsk statistik från Svenska Innebandyförbundet visar att antalet unga som fortsätter att spela innebandy även i de sena tonåren har ökat de senaste fem åren. Vi tror själva att den positiva trenden beror på att vi har genomfört en rad förändringar för att anpassa innebandyn till vad barn och unga faktiskt vill göra.

Välkomnade klimat

Vi har skapat olika nivåer som passar den stora bredden barn och ungdomar, inte bara de som vill tävlingsspela. Målsättningen är ett mer välkomnande klimat där fler ska uppleva att de känner sig delaktiga, inte bortvalda.

Men även om utvecklingen går åt rätt håll kan vi inte vara nöjda när alltför många unga vinkar adjö både till innebandyn och idrotten överlag. För att fortsätta bygga en positiv trend tror vi att följande faktorer är avgörande:

- Hitta former att spela som passar även dem som bara vill spela för stunden på planen. Då kommer både fler att börja och sedan fortsätta längre.

- För att idrotta måste unga både känna sig välkomna till idrotten, och ha en plats att utöva den. Vi behöver fortsätta påverka politiker och tjänstepersoner så att de förstår vilka resurser som behövs för att få ännu fler i rörelse.

- Det finns tusentals positiva idrottsprojekt som pågår i alla delar av landet. Vi ska inte bli hemmablinda och bara stirra på vår egen sport utan inspireras och samarbeta med andra inom idrottsrörelsen, föreningslivet och på helt andra platser.

Vi som är engagerade inom idrotten har det gemensamt att vi vill att fler ska uppleva idrottens kraft och rörelseglädje. Därför är det allvarligt när barn väljer bort idrott tidigt i livet. Ju fler som idrottar, desto bättre för folkhälsan och den sociala gemenskapen.

Märit Bergendahl, ordförande för Svenska Innebandyförbundet

Mats Lomander, ordförande för Västsvenska Innebandyförbundet

Pernilla Bernhardsson, ordförande för Västergötlands Innebandyförbund