Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen och Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Miljöbalken bör gälla för alla som påverkar havet negativt

Miljöbalken bör gälla för all verksamhet med potentiell negativ påverkan på miljön, oavsett om det är fiske eller dumpning av muddermassor i skyddade områden, skriver Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Trålning, 5/12, /12, 17/12 och 19/12

Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen håller med att det behövs mer resurser till marint skydd. Bristerna i dagens skydd är stora, därför vill vi åter lyfta fokus till de krav vi ställde i vår inledande artikel: Att kommersiellt fiske i skyddade områden, precis som annan marin verksamhet, ska tillståndsprövas enligt miljölagstiftningen.

Ingemar Berglund vid Havs- och vattenmyndigheten, HaV, redogör i sin replik för hur kontroll av fiske i skyddade områden går till. Vi uppskattar att myndigheten, liksom vi, ser allvarligt på olovlig trålning i våra mest värdefulla havsmiljöer. Vi inser att enbart administrativ övervakning inte räcker för att fälla för brott och att det också krävs kontroll till havs.

Vi saknar emellertid fortfarande bland annat svar på hur HaV ställer sig till vårt krav på att kommersiellt fiske i skyddade områden bör tillståndsprövas.

Miljöbalken bör gälla alla

Enligt vår bedömning bör miljöbalken gälla för all verksamhet med potentiell negativ påverkan på miljön, oavsett om det är fiske eller dumpning av muddermassor, i de områden som är skyddade med stöd av just denna lagstiftning. Detta skulle leda till:

1. Att fisket från början bedöms utifrån dess potentiella negativa påverkan på ett skyddat områdes bevarandevärden.

2. Att enbart misstanke om brott skulle vara tillräckligt för att polisanmäla eller anmäla till åklagare. Om miljöbalken tillämpades skulle olovlig trålning klassas som miljöbrott och hanteras av miljöåklagare med särskild kunskap i frågan.

Mot bakgrund av detta skulle vi vilja att HaV omprövar vilken lagstiftning som ska gälla. Det är inte givet att dagens situation är den bästa, varken för myndighetsutövningen eller för livet i havet.

Karin Lexén

generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Håkan Wirtén

generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF