Migrationsverkets ödesdigra misstag måste rättas till

Vilka är oddsen för en människa som utvisas till Afghanistan att överleva och klara sig om denne saknar socialt nätverk och skydd? Extremt dåliga. Ändå envisas Migrationsverket att utvisa ensamkommande unga vuxna till ett land de saknar anknytning till. Vi hoppas nu att Migrationsöverdomstolen kan rätta till dessa felaktiga bedömningar, skriver Shervin Shahnavaz, Nanna Töcksberg Zelano och Fabian Hägglund Wennergren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Betydelsen av socialt nätverk och skyddsnät för överlevnad, hälsa, försörjning, utbildning, integrering, tillfrisknande från sjukdom eller traumatiska upplevelser etcetera betonas i forskningen i allt större utsträckning. Detta i såväl u- som i-länder. I samhällen där staten inte kan erbjuda individer skydd tycks betydelsen av sociala nätverk vara särskilt stor.


    Shervin Shahnavaz, med dr, leg psykolog.
Shervin Shahnavaz, med dr, leg psykolog.

I ett land som Afghanistan med svag central makt, inbördeskrig, kaos och korruption har förekomsten av ett socialt skyddsnät ett tydligt överlevnadsvärde. Ju osäkrare ett land är, desto starkare behov av tillgång till sociala nätverk för skydd och överlevnad, enligt migrationsforskare som menar att människor då är hänvisade till sina egna resurser, personliga relationer och informella nätverk, ofta nära släktingar (1,2).

ANNONS

Fältforskare i Afghanistan har kunnat visa att de enda som klarar av att komma tillbaka till landet och integreras är de som har ett starkt nätverk, familj och ekonomiska resurser i landet (3).

Saknar anknytning

En stor andel av de ensamkommande barn och ungdomar med afghanskt ursprung som kom till Sverige under 2015-16 hade dessförinnan sin senaste vistelseort i annat land än Afghanistan. Det gäller enligt Migrationsverket bland annat 9 497 individer med senaste vistelseort i Iran. Många av dessa har hunnit fylla 18 år under asylprocessen och bedöms därför som vuxna asylsökande. Men de har inte någon verklig anknytning till Afghanistan. Deras familjer bor i ett annat land, oftast Iran, de är uppvuxna där och deras lokalkännedom om Afghanistan är mycket begränsad. Men formellt och folkrättsligt är de medborgare i Afghanistan. De betraktas därför i asylprocessen som ”den genomsnittliga afghanen” (4).

För att den utgångspunkten ska vara korrekt krävs emellertid att de, precis som genomsnittliga afghaner, har ett fungerande socialt skyddsnät i Afghanistan och att de har egen kännedom om landet. Enligt Migrationsverket är Afghanistan ett säkert land för vanliga, afghanska medborgare, som alltså kan utvisas dit. Att därav dra slutsatsen att utvisning då också är möjlig av personer utan verklig anknytning till landet (och många gånger utan id-handlingar därifrån) är felaktigt. Att utvisningar till Afghanistan över huvud taget är möjliga att genomföra beror på den avsiktsförklaring och återtagandeavtal som den svenska och den afghanska regeringen träffat.

ANNONS

    Nanna Töcksberg Zelano, fd hovrättsråd
Nanna Töcksberg Zelano, fd hovrättsråd

Falskt antagande

Vi menar att Migrationsverkets utgångspunkt, att dessa 9 497 personer har samma möjlighet att klara sig i Afghanistan som den genomsnittlige afghanen, är felaktig. Dessa individer har inte familj, annan släkt eller nätverk där utan saknar faktisk förankring. Med andra ord har Migrationsverkets individuella skyddsbedömningar för den grupp som är uppvuxna i Iran eller andra länder utanför Afghanistan tagit sin utgångspunkt i ett falskt antagande om existerande skyddsnät och lokal förankring som inte finns i verkligheten. Det har lett till felaktiga bedömningar i stor omfattning gällande individernas skyddsbehov.

Det går följaktligen att ifrågasätta rättssäkerheten i dessa bedömningar. Migrationsöverdomstolen uppmärksammade detta problem när det gäller barn och ungdomar under 18 år i mars 2017 och ändrade praxis så att de allra flesta under 18 år utan socialt skyddsnät i Afghanistan beviljas uppehållstillstånd (5).

”Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land (Afghanistan, vår anmärkning) är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.” (Migrationsöverdomstolen avgörande den 20 mars 2017 MIG 2017:6 ).

ANNONS

Flera Migrationsdomstolar har också kommit fram till liknande bedömningar gällande unga vuxna (18-20 år) utan socialt skyddsnät och lokalkännedom i Afghanistan och upphävt Migrationsverkets avslagsbeslut (6).

I mål UM 10236-16 skriver Migrationsdomstolen i Göteborg: ”Det har inte framkommit annat i målet än att han saknar familj, andra släktingar eller annat socialt nätverk på plats i hemlandet. Han har också tillbringat hela sitt liv utanför landet och saknar rimligtvis den lokalkunskap som behövs för att klara sig där. Han löper därför vid en framåtsyftande bedömning en konkret, individuell risk för att utsättas för våld och andra övergrepp som utgör sådan omänsklig eller förnedrande behandling som avses i utlänningslagen om han återvänder dit. Han är därför att anse som alternativt skyddsbehövande.”


    Fabian Hägglund Wennergren, migrationsrättsjurist
Fabian Hägglund Wennergren, migrationsrättsjurist

Socialt nätverk avgörande

Bedömningen av vuxna asylsökandes skyddsbehov borde enligt vår uppfattning och dessa domar inte enbart byggas på säkerhetssituationen i landet utan även sättas i samband med individens tillgång till sociala nätverk. Dessa är nämligen avgörande för överlevnad i ett land som Afghanistan, där säkerhetsläget är allvarligt och det enligt Migrationsverket råder inre väpnad konflikt i 32 av 34 provinser (7).

Detta är särskilt viktigt när det gäller unga vuxna som utöver bristande nätverk saknar livserfarenhet, utbildning, arbetserfarenhet och lokalkännedom då de är uppvuxna utanför Afghanistan och/eller saknar socialt skyddsnät där. Denna grupp är också särskilt utsatt för risken att rekryteras av kriminella och paramilitära grupper (8) och utsättas för sexuella övergrepp (9). Med andra ord borde gruppen unga vuxna utan socialt nätverk i det land de ska utvisas till betraktas som en särskilt utsatt grupp (som riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling) när deras skyddsbehov bedöms.

ANNONS

Politiker, beslutsfattare och allmänhet har satt stor tilltro till Migrationsverkets bedömningar av skyddsbehov. Det är allvarligt om många av dessa bedömningar skett på felaktig grund. Migrationsdomstolarnas bedömning i de fall som vi refererat till är välbalanserad och har kommit åt en felkälla i verkets bedömningar. Förhoppningsvis kommer det också att konstateras i Migrationsöverdomstolens väntade avgörande inom kort.

Shervin Shahnavaz

med dr, leg psykolog, forskar bland annat på migration och hälsa

Nanna Töcksberg Zelano

fd hovrättsråd

Fabian Hägglund Wennergren

migrationsrättsjurist

Källhänvisningar:

1. Kristian Berg Harpviken (2012) migrationsforskare vid Peace Research Institute i Oslo i boken Social Networks and Migration in Wartime Afghanistan

2. EASO Country of Origin Information Report Afghanistan: Key socio-economic indicators, state protection, and mobility in Kabul City, Mazar-e Sharif, and Herat City, 2017-08-23

3. Liza Schuster är migrationsforskare vid City University of London. Hon har genomfört fältforskning i Afghanistan, Afghanistannytt #4 2015

4. Begreppet använt av Fredrik Beijer, Migrationsverkets chefsjurist, vid inslag i Aktuellt 21/8 2017.

5. Migrationsöverdomstolen avgörande den 20 mars 2017, MIG 2017:6

6. Mål nr: UM 10236-16 från Göteborg och UM 9280-16 från Malmö

7. Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande angående säkerhetssituationen i Afghanistan – SR 31/2017, 2017-08-29

8. EASO, Country of Origin Information Report Afghanistan: Individuals targeted under societal and legal norms, 2017-12-12

ANNONS

9. Institute for War and Peace Reporting. IWPR, Afghanistan: Insurgents Prey on Teenage Boys, 2017-07-31

ANNONS