Nu sprids ryktet bland flyktingar att alla får avslag. Migrationsverket följer nämligen regeringens linje, oavsett asylrätten. Enligt en färsk rapport av Skandinaviska människorättsjuristerna varierar under samma period avslagsprocenten av 619 afghanska medborgare mellan Migrationsverkets kontor i Jönköping och Göteborg från 44 procent till 80 procent. Rättssäkerhet månne?
I pseudoliknande domstolsförfaranden förhörs nyanlända flyktingar av handläggare med bristande kunskaper om konsekvenserna av deras dagsverke. Erfarenheter och intyg från präster och pastorer väger lätt. Borde inte de vara experter på sina församlingsmedlemmar? Nervösa flyktingar förväntas med tolkhjälp – som inte alltid håller måttet – ge ovedersägliga skäl om att de minsann är kristna och flytt från ett islamistiskt förtryck.
Avrättar konvertiter
Att Iran och Afghanistan är stater som brutalt avrättar konvertiter, det vill säga människor som lämnat islam och blivit till exempel kristna torde inte vara okänt för någon på Migrationsverket. Ändå avslås flyktingars vädjan om uppehållstillstånd på löpande band. Ändå avvisas flyktingars livsberättelser rutinmässigt. Ändå förklaras de iskallt för otillförlitliga.
Men har man lite juridisk erfarenhet och kunskap om kristen tro och dessutom får och tar tid till att läsa protokoll från förhören och lära känna troende flyktingar, blir man snart varse närmast barocka inslag i dessa förhör. Regeringen har också i det senaste regleringsbrevet den 14 mars tagit Migrationsverket i örat och kräver nu under punkt 1.6 att det särskilt ska redovisa ”hur myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asyl- ärenden där religiös uppfattning åberopas.” Hittillsvarande hantering är upprörande okunnig, godtycklig och rättsosäker.
De asylsökande krävs på detaljuppgifter och ”personliga och djupa reflektioner”. De avkrävs irrelevanta kunskaper. Det kan gälla allt ifrån antalet böcker i Bibeln och kännedom om ökenfäderna.
Söker motsägelser
På senare tid läggs tyngdpunkten mer på flyktingens andliga liv, men samtidigt ifrågasätts förklaringar till att de blivit kristna, till att de nu upplever en inre frid och till att de döpts i Sverige och inte redan i hemlandet, där dop är förenat med dödsstraff. Sakfelen och vantolkningar hos de unga handläggarna är tragiskt många.
De asylsökande krävs på detaljuppgifter och ”personliga och djupa reflektioner”. De avkrävs irrelevanta kunskaper.
Motsägelser tycks sökas trots att det mycket väl går att harmoniera uppgifterna. Det kan gälla orsaker till flykten och om deras kristna tro är känd i hemlandet. Ingen förståelse finns hos Migrationsverket att unga flyktingar också kan vara barn till mullor eller myndighetspersoner i den islamistiska staten.
Berättelser utan dokument påstås vara spekulationer och antaganden. Ingen förståelse finns heller hos Migrationsverket för att smugglare kan ha lurat intet ont anande flyktingar att de inte förrän efter ett antal månader ska anmäla sig till verket. Då straffas de hårdare genom indragen tidsfrist. Det liksom räcker inte med utvisning. Det är som om flyktingen borde kunna prestera ett biografiskt avhandlingsavsnitt med citat och källor. Efter avslag uppmanas de käckt att bara de döljer sin tro i hemlandet, så går nog allt bra.
Utöver regleringsbrevet behöver Migrationsverket tillrättavisas för följande vilseledande information och felaktiga hantering. Från den dag den asylsökande muntligen har tagit del av verkets beslut har flyktingen tre veckor på sig att överklaga och skicka in kompletterande handlingar. I slutet av beslutshandlingen står följande under rubriken Vad händer med överklagandet?
Det är anmärkningsvärt att en statlig myndighet sprider en falsk uppgift, som ger intryck av självprövning och rättssäkerhet.
”Migrationsverket kontrollerar först om överklagandet kommit in i tid. Sedan kontrollerar vi om vi har fattat rätt beslut eller om vi ska ändra det så som du vill. Om vi inte ändrar beslutet lämnar vi över ärendet till domstolen, Förvaltningsrätten i Göteborg, Migrationsdomstolen, som prövar ärendet.” En liknande formulering finns på hemsidan under rubriken Om du vill överklaga.
Sprider falska uppgifter
Ett slags ”second opinion” innan överklagandet skickas till Migrationsdomstolen verkar schysst. Problemet är bara att det inte är sant. Migrationsverket, i Göteborg i alla fall, har låtit meddela att överklaganden rutinmässigt skickas direkt till Migrationsdomstolen. Någon ytterligare kontroll av beslut görs inte. Flyktingar ges intryck av ytterligare en prövning – av kanske en mer erfaren beslutsfattare eller i alla fall inte av samma handläggare som skött de ofta undermåliga förhören – men någon sådan sker inte alls. Möjligheten att också komplettera handlingar som skulle kunna ge skäl till omprövning av Migrationsverket och ett ändrat beslut berövas också de asylsökande.
Det är anmärkningsvärt att en statlig myndighet sprider en falsk uppgift, som ger intryck av självprövning och rättssäkerhet. För människor där beslut av en svensk myndighet handlar om liv eller död är detta löfte om en prövning av beslutet oerhört viktigt. Det är dessutom förödande för Migrationsverkets trovärdighet och för de asylsökande, som under flera år tvingas leva i ovisshet om utvisning med konkreta dödshot i hemlandet hängande över sig. Det måste till bot och bättring av Migrationsverket, oavsett om de unga tjänstemännen nu vet vad det betyder.
Per Landgren
fil dr och gästforskare i Oxford,
riksdagsledamot för KD 1998-2006,
suppleant i kristdemokraternas partistyrelse