Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Skogsråvaran som ska in till Gobigas kräver en enorm logistik. Däremot kan CO2 från flera stora industriers utsläpp i Göteborgsregionen lätt ledas till en metanolfabrik utan fordon, skriver debattören.

Metanolen slår metanet

När det kommer till att tillverka klimatneutrala drivmedel och energilösningar är metanol att föredra framför metan. Göteborg Energis satsning Gobigas är logistiskt krävande, och man hade vunnit på att rikta blicken mot Island, skriver J-G Hemming.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Häromdagen kom besked att EU delvis stöttar ett metanolprojekt med en budget på 11 miljoner Euro. EU:s garantier grundar sig på forskningsprogrammet Horizon2020. Projektet gäller ett tyskt kolkraftverk. CO2 ska avskiljas från rökgaserna och sedan hydreras (förenas med väte) till metanol. Vätgasen kommer från elektrolys av vatten med sol- eller vindel, som är billig då den inte efterfrågas av eller till och med stör nätet. Projektet syftar till att testa två flugor i en smäll: Att kunna lagra diskontinuerlig fossilfri el i form av metanol och att med denna metanol få ett klimatneutralt drivmedel.

Från början till slut ska isländsk know-how och teknologi på området vara med enligt träffad överenskommelse. The George Olah Carbon Dioxide to Renewable Methanol Plant är världens första kommersiella fabrik på konceptet metanol av CO2, vatten och el. Tiden är mogen att denna teknologi skalas upp och med isländsk know-how sprids över världen.

Omdebatterad Gobigas

Man kommer osökt att tänka på Göteborg Energi och dess stora projekt Gobigas, vars problem flitigt rapporterats och debatterats här i GP. En enkel jämförelse mellan förgasning av skogsråvara och hydrering av CO2 kan se ut som följer.

Skogsråvaran som ska in till Gobigas kräver en enorm logistik. Däremot kan CO2 från flera stora industriers utsläpp i Göteborgsregionen lätt ledas till en metanolfabrik utan fordon. Man kan numera också med fördel avskilja luftens CO2 var som helst. I biomassa ligger de recirkulerade kolatomerna lindrigt uttryckt inbäddade bland många andra grundämnen och komplexa organiska föreningar. I den enkla molekylen CO2 är kolatomen förenad bara med två syreatomer. Den ena reduceras lätt bort med väte. Den andra stannar i metanolen, som just därför har ypperliga egenskaper vid sin förbränning.

Metanol bär detta syre med sig och kräver mindre luft för sin förbränning, vilket ger låga NOX-värden. Liksom metan brinner metanol utan sot och av sot sekundärt bildade partiklar. Båda dessa drivmedel är också svavelfria och har försumbara VOC-tal (Volatile Organic Compounds).

Skadligt spill

Det stora problemet med gasen metan är metanslippet, det vill säga den metan som läcker ut, i hela kedjan från källa till avgasrör. Inte minst sistnämnda eftersom metangas har svårt hinna fullständigt förbrännas i moderna motorer. Gasen metan är en 28 gånger värre växthusgas än CO2.

Bästa sätt att undvika metanslipp är att istället producera metanol. Eller om man producerar metan med hjälp av mikroorganismer (biogas) och redan vid källan reformerar metan till metanol.

J-G Hemming

agronom