Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men fokus i jämställdhetsdebatten har hamnat fel. I stället för att handla om de orättvisor vanliga kvinnor stöter på i sin vardag har debatten fastnat i smala eller identitetspolitiska diskussioner.
Den svenska jämställdhetsdebatten domineras av vänsterrörelsens symbolpolitik som enbart rör en bråkdel av alla kvinnor. Kvotering av miljonärer i börsbolagsstyrelser är ett litet problem jämfört med systematiska problem som att kvinnor är sysselsatta i mycket lägre utsträckning än män. Sverige behöver en svensk dröm där strävsamhet och ansträngning leder till framgång – inte rätt kön. Och vägen dit kantas inte av nya jämställdhetsmyndigheter eller annan symbolpolitik utan av ekonomiska reformer.
Har gett resultat
Sverige har tidigare varit ett föregångsland när det gäller jämställdhetsarbete. En tillgänglig förskola, avskaffad sambeskattning och lagar mot könsdiskriminering har alla varit förslag som öppnat arbetsmarknaden för fler kvinnor. Det historiska jämställdhetsarbetet har gett resultat. I dag har Sverige EU:s högsta siffror för sysselsättning bland kvinnor samtidigt som löneskillnaderna mellan män och kvinnor både avtar och ligger under EU-snittet.
På andra områden är utvecklingen emellertid på väg åt fel håll. I det utanförskap som biter sig fast i många förorter är det kvinnor som drabbas hårdast. Endast varannan utrikes född kvinna är i arbete och för de kvinnor som har låg utbildningsnivå är inte ens en tredjedel som befinner sig på arbetsmarknaden.
Nya reformer nödvändiga
Sverige har kommit en lång väg när det gäller jämställdhet, men det finns fortfarande en lång väg att gå för många kvinnor. Nyckeln till ökad jämställdhet är konkreta reformer som ger resultat – därför behövs ekonomiska reformer som bygger på fyra grundpelare.
1. Utökade karriärmöjligheter. Ett viktigt perspektiv på den bristande jämställdheten är att kvinnors karriärmöjligheter är sämre i Sverige än EU-genomsnittet. Ser man till andelen företag som har minst en kvinna i ledande befattning hör Sverige till de sämre länderna. Samtidigt förändras arbetsmarknaden i rekordfart vilket öppnar upp nya karriärvägar. Ungefär 450 000 jobb försvinner varje år och ungefär lika många tillkommer, skillnaden är att de nya jobben kräver högre kompetens. Här behöver redan yrkesverksamma ges möjligheten att gå ner i arbetstid för att hinna med högre studier. Ett nytt omställningsavdrag, som innebär en riktad inkomstskattesänkning, skulle kunna möjliggöra studier för fler genom att kombinera studier med bibehållen inkomst. Det skulle på sikt öppna upp helt nya karriärvägar för kvinnor.
2. Stoppa fattigdomsfällorna. För familjer ska det alltid löna sig om kvinnor börjar arbeta. Därför måste bidragssystemen vara utformade så att drivkrafterna för kvinnor att söka sig till arbetsmarknaden är starka. Alliansens jobbskatteavdrag gjorde störst nytta för deltidsarbetande eller bidragsberoende kvinnor. Lägre inkomstskatter för människor med små- och normala inkomster är en fråga om självständighet. Men här behövs också fortsatta reformer för stärkta drivkrafter till jobb och karriärmöjligheter i kvinnodominerade branscher.
3. Underlätta i vardagen. Kvinnor står för majoriteten av det oavlönade hushållsarbetet och drabbas hårdare när tillgången till hushållsnära tjänster begränsas. Ska kvinnor vara tillgängliga för arbetsmarknaden men också kunna tacka ja till chefsuppdrag måste de avlastas i vardagen. Därför bör regeringens halvering av rutavdraget återställas. Rutavdraget innebär inte bara avlastning i vardagen utan också karriärmöjligheter för kvinnor. Hushållsnära tjänster är dessutom en bransch som avviker från normen med en klar majoritet kvinnliga VD:ar. Trots det har regeringen halverat taket för rutavdraget men lämnat den mansdominerade rotbranschens tak oförändrat.
4. Reepalu i papperskorgen. I välfärdssektorn är det dubbelt så stor andel av direktörerna som är kvinnor jämfört med övriga näringslivet. Bara i äldreomsorgen är 71 procent av företagsledarna kvinnor. Företagen är dessutom små, 93 procent av vård- och omsorgsföretagen har färre än 20 anställda. Med Reepalus förslag om vinsttak skulle majoriteten av de 7 000 kvinnliga företagarna inom välfärdssektorn tvingas lägga ner.
Svensk ekonomi stärks
Jämställdhet är inte en fråga för enbart kvinnor. Genom att stärka kvinnors situation på den svenska arbetsmarknaden kan också svensk ekonomi stärkas. Enligt Internationella valutafonden skulle svensk ekonomi öka med 200 miljarder per år om kvinnor jämställdes med män på arbetsmarknaden.
Sverige behöver en motpol mot den i jämställdhetsdebatten förhärskande och identitetspolitiska vänsterretoriken, där symbolpolitik och signalering prioriteras framför riktiga ekonomiska reformer. Kvinnors ställning måste stärkas och det görs bäst genom en jämställd arbetsmarknad.
Benjamin Dousa
förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet, MUF
Hanna Friberg
distriktsordförande MUF Göteborg