Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det finns uppenbarligen att stort behov av tillgänglig information och betydligt mer kunskap och konkreta alternativ till psykofarmaka, skriver Carina Håkansson.  Bild: Stina Stjernkvist/TT, Privat
Det finns uppenbarligen att stort behov av tillgänglig information och betydligt mer kunskap och konkreta alternativ till psykofarmaka, skriver Carina Håkansson. Bild: Stina Stjernkvist/TT, Privat

Mer forskning om effekterna av psykofarmaka krävs

Lennart Lundin skriver i en replik att antipsykotisk medicin är livsviktig för patienter med schizofreni. Han undviker dock att nämna alternativ till medicinering eller förslag på nedtrappning, skriver Carina Håkansson, IIPDW.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Psykofarmaka, 27/10.

Den 24/10 skrev jag på debattsidan i GP att det saknas kunskap om långtidseffekter och nedtrappning av psykofarmaka, och att detta är speciellt allvarligt eftersom det skett en kraftig ökning av både antalet diagnoser och utskrivning av psykofarmaka.

Lennart Lundin, förste ordförande i Schizofreniförbundet genmäler den 27 oktober: ”Carina Håkansson påstår att det inte finns forskning och att vi inte vet hur vi ska trappa ner mediciner”.

Det han skriver stämmer inte, jag har aldrig påstått att det inte finns någon forskning. Men däremot att det behövs betydligt mer både forskning och konkreta alternativ vilket Lundins svar bekräftar. Han ger inga besked om hur nedtrappning ska ske, och han skriver heller inte något om vare sig psykiatrins eller Schizofreniförbundets hållning och ansvar i denna väsentliga fråga.

I sitt svar refererar Lundin till en forskningsgrupp vid Karolinska Institutet (Tiihonen med flera) och till en nyligen publicerad studie från Rättsmedicinalverket, och han slår fast att det som kallas antipsykotiska läkemedel räddar liv. Han menar att utan dessa preparat finns en markant ökad risk att dö.

Alternativ uteblir

Han beskriver emellertid inte vilka eventuella alternativ till medicinering som förekommit och heller inget om hur nedtrappning i refererad forskning har gått till. Det faktum att flertalet patienter inte erbjuds vare sig stöd eller information om säker nedtrappning förbigås.

Det faktum att flertalet patienter inte erbjuds vare sig stöd eller information om säker nedtrappning förbigås

Lundin slår ett slag för antipsykotisk medicin trots att alltmer internationell forskning och beprövad erfarenhet visar att:

• Långvarigt bruk av antipsykosmedicin förkortar livet med många år för berörda personer.

• Flerårig medicinering försvårar återkomsten till ett så kallat vanligt liv med sysselsättning, bostad och nära relationer.

• Många patienter vittnar om svåra biverkningar som hindrar dem att leva ett fullgott liv.

Nedtrappning fortfarande ett problem

Jag skulle här också kunna skriva om alla de som har erfarenhet av att tvångsmedicineras och vad det gör med berörda människor.

Jag skulle kunna skriva om alla de som kontaktar mig och kollegor i IIPDW och som beskriver en akut brist på ställen där det går att få hjälp med nedtrappning oavsett vilken psykiatrisk diagnos eller medicin det handlar om.

Jag skulle kunna skriva om ignoranta psykiatriker som utan relevanta källor informerar berörda personer och deras anhöriga att det inte går att trappa ner medicinen för då kommer psykosen tillbaka, och med den risken för hjärnskador.

Jag skulle kunna skriva om att psykiatrin i allt för hög grad misslyckas i sin uppgift att lyssna på berörda personer och att erbjuda alternativ till medicin

Jag skulle kunna skriva om att psykiatrin i allt för hög grad misslyckas i sin uppgift att lyssna på berörda personer och att erbjuda alternativ till medicin.

Jag skulle kunna skriva om det nära samröre som råder mellan psykiatri och läkemedelsindustri.

Det finns mycket att säga om psykiatri, diagnostik, medicinering och inte minst vad berörda människor finner väsentligt när livet ställs på sin spets. Men det får bli i ett annat sammanhang. Det finns uppenbarligen att stort behov av tillgänglig information och betydligt mer kunskap och konkreta alternativ.

Jag kommer gärna till Schizofreniförbundet och berättar om egna och andras erfarenheter. Vill också passa på tillfället att tipsa Lennart Lundin om hemsidan www.iipdw.org och om min essäistiska bok Terapeuten som kommer ut i början på nästa år. I den blottläggs flera av de brister som dessvärre alltjämt råder. Men det berättar också om alla de många som funnit en väg ut ur psykiatrin.

Carina Håkansson, doktor i psykologi och leg. psykoterapeut. Sedan många år aktiv i att synliggöra konsekvenser av psykofarmaka och en av grundarna till IIPDW