Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sverige har under lång tid fått nationell och internationell kritik för långvariga häktningar. Det gäller särskilt situationen för häktade barn och den isolering som uppkommer, skriver debattörerna. Bild: Per Danielsson / TT
Sverige har under lång tid fått nationell och internationell kritik för långvariga häktningar. Det gäller särskilt situationen för häktade barn och den isolering som uppkommer, skriver debattörerna. Bild: Per Danielsson / TT

Maxtider i häktet ökar inte gängens rekrytering av unga

Moderaterna förstorar risken att tidsgränser för häktningar skulle medföra att unga skulle utnyttjas av gängen i större grad. Redan idag sitter få häktade längre än de nya gränserna, skriver Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande justitieutskottet och Carina Ödebrink (S), riksdagsledamot.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

4/3 Stoppa lagförslaget om maxgränser för häktningar

Sverige har under lång tid fått nationell och internationell kritik för långvariga häktningar. Det gäller särskilt situationen för häktade barn och den isolering som uppkommer.

Nu finns en majoritet i riksdagen för att införa tidsgränser för barn och vuxna. En förutsättning är dock att dessa tidsgränser är väl avvägda mellan å ena sidan behovet av att förhindra de allra längsta häktningstiderna och å andra sidan vikten av att inte försämra vare sig förutsättningarna för utredningsarbetet eller möjligheten till lagföring.

Förhindra och förebygga kriminalitet

Att minska omotiverat långa häktningstider handlar om ett fortsatt arbete i hela rättskedjan och en väl fungerande samverkan men också om att förhindra och förebygga kriminalitet.

Det har gjorts stora resursförstärkningar under senare år bland annat för att få fler poliser. Vi utesluter inte att det framöver kan komma att behövas ytterligare resursförstärkningar och ökad effektivitet i rättsväsendet. Det handlar exempelvis om att hanteringen av forensiska undersökningar inte blir omotiverat långa.

Utredningen Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg (SOU 2019:38) föreslår bland annat att tidiga polisförhör som spelats in under förundersökningen ska kunna användas som bevis under själva rättegången i större utsträckning än vad som är möjligt idag, något vi välkomnar.

För ett tryggare och säkrare samhälle krävs både en effektiv brottsbekämpning och att förebygga och förhindra brottens orsaker.

Skolan en nyckelfaktor

Rekryteringen till gängen måste stoppas. En bra skola och en närvarande vuxenvärld som sätter gränser är viktig för att ge alla barn och unga en bra start i livet. När fler ungar klarar skolan, och får framtidstro – kommer färre söka gemenskap i kriminella gäng.

Bakom varje gängkriminell som plockas bort från våra gator står det idag alltför många unga som kan ta deras plats. Att stoppa rekryteringen av unga till gängen är därför lika viktig som att sätta gängledare i fängelse.

Vi ökar socialtjänstens befogenheter att agera tidigare, även utan föräldrars samtycke. Samtidigt som vi förstärker kommunernas möjlighet att anställa fler fältassistenter. Vi har infört en ny straffpåföljd för unga, ungdomsövervakning och ger kommunerna bättre möjlighet att placera unga.

Vi kommer också skärpa straffen för de som rekryterar unga. Sedan regeringen tillträdde har skolan och välfärden fått mer resurser.

Moderaterna vill inte ha några tidsgränser för att möta den kritik som Sverige under lång tid fått. Moderaterna förstorar risken att detta skulle medföra att unga utnyttjas av gängen i större grad, då de vet att få idag sitter häktade längre än de nya gränserna och att det vid behov går de att överskrida. Moderaterna pratar också om barnperspektiv, det är på alla vis barnperspektiv att se till att inga barn sitter häktade längre än de behöver.

Vi har ett brett arbete för att stoppa rekryteringen och se till att färre unga hamnar snett, medan moderaterna konsekvent glömmer detta perspektiv i sina satsningar.

Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande justitieutskottet

Carina Ödebrink (S), riksdagsledamot