Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Helene Odenjung (L), kommunalråd

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mardröm för Göteborg om vinsttak införs

Ett vinsttak i välfärden skulle slå hårt mot Göteborg. Konsekvenserna blir nästintill omöjliga att hantera. Över 12 000 skolplatser riskeras och 300 fler förskoleavdelningar skulle behövas utöver de 470 avdelningar som saknas redan i dag, skriver Helene Odenjung (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Helene Odenjung (L), kommunalråd

Nyligen presenterade regeringen och Vänsterpartiet ett förslag om att ett vinsttak ska införas för privata välfärdsföretag. Förslaget som egentligen hör hemma i papperskorgen skulle få stora följder för Göteborgs stad. Skulle förslaget bli verklighet är det en mardröm som väntar. Det är svårt att överskåda konsekvenserna och det är nästintill omöjliga att hantera.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I dag har över 28 200 förskolebarn, grundskole- och gymnasieelever valt ett fristående alternativ i Göteborg. Deras val och utbildning hotas nu av regeringen.

Aldrig så hotad som nu

Den svenska välfärdsmodellen, som bygger på gemensam finansiering och möjlighet att själv välja utförare, har aldrig varit så hotad som nu. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiets försök att försvåra och förhindra fristående förskolor och skolors etablering i Göteborg är en västanfläkt i jämfört med regeringens presenterade planer.

Man behöver inte vara Einstein för att förstå att det inte är möjligt att driva ett företag som bara får gå med förlust. Ska man kunna satsa på höjda lärarlöner, fortbildning och förbättra arbetsmiljön behövs överskott som möjliggör investeringar i framtiden.

Liberalerna kommer alltid att försvara friheten att välja förskola och skola. Vi välkomnar att fristående huvudmän tillsammans med kommunen investerar, lyfter och utvecklar utbildningsväsendet i Göteborg. Alla skolor ska vara bra skolor. Göteborgs stad behöver fler som är med och investerar i välfärden, inte färre. Utmaningarna framöver är inte få. Låt mig nämna fyra exempel:

 

1. Redan i dag saknas 470 förskoleavdelningar i Göteborg och skulle fristående alternativ förbjudas skulle ytterligare 300 nya avdelningar behövas direkt. Det är inte möjligt ens i sagornas värld. Ska Göteborgs stad klara av att erbjuda alla barn en plats och inte fortsätta knô in fler barn i grupperna så är de fristående förskolornas existens helt avgörande.

 

2. Det är drygt 22 procent av grundskoleeleverna som i dag går i en fristående skola i Göteborg, vilket innebär att över 12 000 skolplatser riskeras. Det finns inga tomma skolor i Göteborg, tvärtom. Dessutom kommer antalet elever i grundskolan att öka med drygt 6 000 de kommande åren. Det innebär att 30 nya skolor behöver byggas bara för att kunna möta befolkningsutvecklingen. Skulle regeringens förslag bli verklighet, skulle hundratals klassrum saknas. Därtill finns 3 400 elever på fritidshem vars platser också hotas och elevgrupperna på kommunens fritids är redan allt för stora.

 

3. Nära 7 300 elever studerar i dag vid fristående gymnasieskolor i Göteborg. Bara 49 procent av alla gymnasieelever har valt ett kommunalt alternativ. Av de studenter som precis har börjat gymnasiet är det fler som har valt en fristående skola än en kommunal. Situationen inom gymnasieskolan påminner mycket om den vi ser inom förskolan och grundskolan. Tack vare etableringen av fristående gymnasier i Göteborg har hundratals miljoner i stadens investeringsbudget kunnat användas till annat de senaste 10-15 åren. Det är otänkbart att den kommunala gymnasieskolan skulle kunna hantera den volymen av elever som skulle kunna bli aktuell.

 

4. Föräldrar och elevers valfrihet kommer kraftigt att begränsas när de fristående huvudmännen tvingas bort från skolgårdarna. I stället flyttas makten åter till politiken där kommunalråd ska avgöra och sortera elever efter postnummer eller i värsta fall via tombolan.

Rödgrön mytbildning

Bara det faktum att regeringen tillsatte Reepalu-utredningen har bidragit till att minska nyföretagande och expansion inom välfärden. Samtidigt fortsätter de rödgrönas mytbildning om att friskolorna är en viktig orsak till att skolresultaten sjunker, att skolorna sållar och väljer ut de bästa eleverna eller för den delen bara vill tjäna pengar och ta ut vinst. Men det är inte sant.

Regeringen har redan utsatt välfärden för risker med sin plakatpolitik. Nu hotas 28 200 barn och elevers framtida skolgång i Göteborg. Förslaget, som närmast kan jämföras med löntagarfonderna, måste kastas i papperskorgen.

Helene Odenjung (L)

kommunalråd