Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

David Polfeldt, vd för Massive Entertainment och initiativtagare till Good Malmö och Åsa Kalée, projektchef för Good Malmö.

Malmö bryter utanförskap – då kanske Göteborg kan?

Många Malmöbor känner en enorm tillförsikt och näringslivet växer. Men det finns också ett annat Malmö, precis som i Göteborg, där hopplösheten är stor och arbetslösheten ärvs i generationer. Därför lanserade näringslivet Good Malmö för att bryta utanförskapet, skriver Åsa Kalée och David Polfeldt, Good Malmö.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Qamar Happoush och Israa Ali är två unga starka kvinnor som näringslivet i Malmö höll på att gå miste om. Qamar kom till Sverige för ett år sedan, efter att ha flytt krigets Syrien. I dag arbetar hon som byggingenjör i Malmö och drömmer om en framtid här. Israa föddes i Malmö, utbildade sig till byggingenjör och sökte 40 tjänster utan att bli kallad till en enda intervju. Även hon arbetar i dag i byggbranschen i Malmö.

De är två av de talanger som fått jobb via Good Malmö – ett initiativ som lanserades av näringslivet i Malmö under våren 2015. Vi hade under lång tid sett att Malmö håller på att glida isär i två delar – mentala snarare än geografiska.

Ett delat Malmö

Många Malmöbor känner en enorm tillförsikt och näringslivet växer. Hotellen har högre beläggning än någonsin och högskolan ska snart bli universitet. Artister och entreprenörer har utvecklat Malmö till ett kreativt och kulturellt centrum.

Men det finns också ett annat Malmö. Ett Malmö där hopplösheten är stor. Där arbetslöshet ärvs i generationer. Ett Malmö som är på väg att utvecklas till ett parallellt samhälle långt från tillväxten, minglen och de informella nätverken. Om detta Malmö får fortsätta att växa innebär det inte bara ökande sociala och ekonomiska problem, utan också en utmaning för näringslivet.

Därför lanserades Good Malmö. Ett stort antal lokala näringslivsprofiler har gått samman och gett ett löfte: Var och en ska erbjuda en ung person ett riktigt jobb under ett år. Inte projektanställning eller praktik, utan ett riktigt jobb till full lön. Främst vill vi nå de som trots examen eller stor talang aldrig blir kallade till intervju. Personer som av olika anledningar inte har de nätverk eller den erfarenhet som krävs för att hävda sig i en rekryteringsprocess.

Professionellt sammanhang

Ett drygt år senare har 65 unga Malmötalanger fått en ny anledning att stiga upp på morgonen. De går till sina jobb som till exempel byggingenjör, dataspelsutvecklare, säljare eller laboratorieassistent. De har fått kollegor, arbetsuppgifter och en möjlighet att äntligen få utlopp för sin förmåga. Från att ha stått helt utanför arbetsmarknaden är de numera en del av ett professionellt sammanhang.

Det är inte ovanligt med arbetsmarknadsinitiativ. Det som är ovanligt med Good Malmö är att det initierades, lanserades och drivs av näringslivet. Malmö stad, Region Skåne och Arbetsförmedlingen finns med som partners, men Good Malmö är näringslivets projekt.

Det är viktigt av flera skäl. Att projektet drivs av näringslivet öppnar fler dörrar. Det blir enklare att nå ut i formella och informella nätverk och enklare att bjuda in till möten. Företagare lyssnar på varandra och tar intryck av varandra. Företagare är vana vid snabba processer och raka besked. Att tala med näringslivet på näringslivets vis har varit en nyckel till framgång.

Att göra gott bra drivkraft

Men det finns en ännu viktigare nyckel till framgång, och det är viljan att göra gott. De flesta människor vill hjälpa till där de kan och bidra till att göra samhället bättre. Så fungerar det även i näringslivet. Om denna vilja kombineras med kommersiella möjligheter så finns det inte mycket att vänta på. För vilket företag skulle inte må bra av att få in en ung, hungrig talang som bidrar med energi och nya perspektiv?

Ändå har det inte gått så fort som vi hoppades. Det är en sorglig insikt hur långsamt näringsliv och talanger rör sig mot varandra, trots att viljan finns från båda håll. På arbetsgivarsidan finns en handfallenhet för hur man ska möta nya målgrupper och ett slentrianmässigt sätt att rekrytera, där talanger som inte passar i mallen sorteras bort utan eftertanke. På arbetstagarsidan saknas praktisk utbildning i hur man söker jobb. Här har skolan en viktig roll att fylla.

För Good Malmö har fokus därför varit att skapa mötesplatser för näringsliv och talanger, genom olika typer av stora och små möten. Vi har också lagt ner stor möda på att matcha ihop rätt företag med rätt talang. Det är ett arbete som tar tid, men som har gett stor effekt. Vi försöker helt enkelt att vara den goda kraft som för samman behov med talang och tar vara på nyfikenheten och viljan hos båda sidor.

Göteborg har liknande utmaningar

Ur vårt perspektiv står Göteborg inför liknande utmaningar som Malmö. Båda städerna genomgår en transformation från dominerande tung industri till mindre företag och nya branscher. Båda har sociala utmaningar i form av utsatta områden och grupper av invånare som inte upplever sig som en del av samhället. Men båda är också fulla av människor som vill göra gott och som drivs av nyfikenhet och en vilja att förändra världen till det bättre.

Om våra erfarenheter från Good Malmö kan hjälpa näringslivet i Göteborg så ställer vi gärna upp. Vi har sett hur det med små medel går att förändra tillvaron för unga talanger som Qamar och Israa, samtidigt som de deltagande företagen får nya perspektiv och inte minst kommersiell nytta. Kanske är det dags för ett Good Göteborg?

Åsa Kalée

projektchef för Good Malmö

David Polfeldt

vd för Massive Entertainment och initiativtagare till Good Malmö