Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Magnettåg ratas på föråldrad research

Magnettågets kombination av hög hastighet och låga driftskostnader, skapar en mycket lönsam och hållbar investering. Långt mycket bättre än den konventionella höghastighetsjärnväg som nu planeras för, skriver bland andra professor Rune Wigblad.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den politiska enigheten om det så kallade ”höghastighetståget” finns inte längre i Sverige på grund av höga kostnader. Ett annat perspektiv är nödvändigt för att återskapa den politiska enighet som är nödvändig för ett projekt som sträcker sig över flera mandatperioder.

En lösning som är värd att pröva och heter magnettåg, som kan nå över 500 km/h, jämfört med höghastighetstågets 250-300 km/h. Det är en teknik som har en stor potential. Magnettågets överlägsenhet beror på kombinationen av hög hastighet och låga driftskostnader, vilket skapar en mycket lönsam och hållbar investering. Genombrottsteknik med sådan överlägsenhet har emellertid speciella problem att bli accepterad. Den är inte synlig, svår att provåka, stämmer inte med traditionella värderingar, och bygger på avancerad teknik. Magnettågsperspektivet finns inte med inom Trafikverket. Varför har det blivit så?

Svagt argument

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) hänvisade den 22/10 i Göteborg till att: ”Redan på ett tidigt stadium har Trafikverket tittat på olika teknikval …” (Distriktsstyrelsens motionssvar till motion 123) som ett argument för att avslå motionen till S distriktskongress i Göteborg. Motionärerna (John Hedlund med flera) ville ha en utredning avseende magnettåg.

”Titten på tekniken” grundar sig på det interna PM som skrevs av Christer Löfving (Strategisk Utveckling, Trafikverket), 2014. Vissa indikationer tyder på att högre direktörer var inblandade. Till saken hör att Trafikverket efter denna tidpunkt inte har försökt revidera sina synpunkter trots en diskussion med den skandinaviska magnettågsgruppen så sent som i januari 2016. Minister Anna Johanssons slutreplik i debatten i Göteborg gällde att Trafikverket ”gjort ett antal antaganden”. Motionen avslogs dessvärre.

Föråldrat underlag

Vilken ”titt på tekniken” var det som genomfördes? Trafikverkets interna PM skrevs 2014-05-07, det vill säga på Alliansregeringens tid och är föråldrad, eftersom det har hänt en hel del nya saker sedan dess. 2014 hävdade Trafikverket att ”Kina väljer att inte gå vidare med magnettåg på längre distanser”. CRRC (Changchun Railway Vehicles) har nu som en världsnyhet, egenutvecklat ett magnettågssystem för höga hastigheter och har planer på att bygga tio sträckor för magnettåg.

Det är anmärkningsvärt att ”titten” på olika teknikval inte var rubricerad som ett ärende. Har ansvariga politiker läst detta PM? Det är bara fem sidor. Vilken status får interna PM på Trafikverket?

Trafikverkets PM anger att ”i dagsläget tycks ingen effektiv växel vara utvecklad för magnettåg”, vilket är ett felaktigt uttalande och utredaren har inte ens besökt tillverkaren Transrapids hemsida för en uppskattning av investeringskostnaden. Som visades på distriktskongressen (Wigblad 2016-10-19) är slutsatsen om att magnettåg är ”kostsamt”, en ogrundad slutsats. Skattningen är en partisk värdering med ett ensidigt perspektiv till förmån för höghastighetståg. Snedvridningen utgör i storleksordningen 250 miljarder kronor.

Det var alltså så som magnettågsalternativet förkastades och den ståndpunkten gäller fortfarande.

Hur mycket pengar är det?

Ja, man kan jämföra med tunneln genom Hallandsåsen som överskred tio miljarder. Det vi bevittnar är uppladdningen till skandalernas skandal omfattande flera hundra miljarder.

Andra länder utreder för fullt

Riksdagsledamöter; läs Trafikverkets interna PM och värdera om teknikvalet 2014 är ett seriöst underlag för en investering i storleksordningen 70 miljarder för Ostlänken. Kasta därefter PM:et i soptunnan och skaffa ett sakligt och seriöst underlag om magnettågsalternativet.

Till skillnad från Sverige utreder nu andra länder magnettågsalternativet seriöst i sina utvecklingsprojekt. Detta gäller Indien, USA (Washington–Baltimore), Danmark, Sydkorea och Malaysia/Singapore. En starkt bidragande faktor till det förnyade intresset för magnettåg är att kostnaden för att bygga magnettåg har gått ner under de senaste åren, samtidigt som driftskostnaden är låg.

Rune Wigblad

Professor i Företagsekonomi, inriktning Industriell Ekonomi

Strömstad akademi och Högskolan i Skövde

 

John Hedlund

pensionerad industriarbetare och (S) i Västra Götaland

 

Thomas Olsson

Industriarbetare (S)