Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Mångfald – ett måste för stadens överlevnad

Debatten om integration och mångfald har gått het i Göteborg de senaste åren. Men mångfald är inget hot. Den är istället en säker generator för städernas välstånd. Därför har arkitekter och kommuner framöver en viktig uppgift att redan i stadsplaneringen arbeta för att bygga bort segregation och i stället skapa förutsättningar för öppenhet och mångfald i våra städer, skriver Alexandra Hagen, White arkitekter.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

FN beräknar att 66 procent av världens befolkning kommer att bo i städer år 2070, att jämföra med nuvarande 54 procent. Under kommande decennier kommer städer med stark attraktionsförmåga att växa på bekostnad av andra mindre attraktiva platser. Enligt studien Knight Soul of the Community 2010 är det öppenhet, sociala mötesplatser och estetik som är de viktigaste faktorerna för en stads attraktionskraft. Öppenhet är i studien definierad som hur välkomnande ett samhälle är för människor av olika bakgrund.

Innovation har en verifierad koppling till mångfald. Utan innovation försämras konkurrensförmågan. Städer som inte bygger och planerar mångfald riskerar därmed både attraktionskraft och ekonomisk tillväxt, och blir sannolikt förlorare i den pågående urbaniseringen. Mångfalden i en stad är en garant för dess välstånd.

Segregation en säkerhetsrisk

Statsvetenskaplig och ekonomisk forskning visar på samband mellan polarisering och ökad risk för våld och konflikt, med segregation som en av de viktigaste faktorerna för polarisering i staden. Att bygga segregerat blir därför en säkerhetsrisk som slukar stadens resurser.

Partierna försöker bräcka varandra i hur våra städer ska göras säkrare. Risken är att vi separerar områden med skiftande social och ekonomisk status istället för att fokusera på öppenhet.

Kommunpolitiker och arkitekter som arbetar med städers fysiska utformning har därmed ett stort ansvar att redan i planeringsstadiet skapa förutsättningar för mångfald genom att eftersträva följande fyra punkter:

  • Riv barriärer och koppla ihop staden.

Fysiska barriärer, banvallar, motorvägar och andra hinder som delar upp staden, blir i praktiken barriärer mellan människor. För att åstadkomma mångfald krävs rörlighet inom och mellan stadsdelar, såsom cykelbanor och gångstråk som länkar samman staden och blir en tillgång för alla medborgare. I Bogota i Colombia har en lyckad satsning på cykelbanor och gågator lett till lägre kriminalitet och ökad säkerhet.

  • Planera för attraktiva mötesplatser i hela staden.

För att skapa förutsättningar för nya möten mellan människor krävs attraktiva sociala mötesplatser. Dessa destinationer ska inte bara finnas i stadens mitt utan utspritt över hela staden. Den här typen av sociala mötesplatser ger en upplevelse av gemenskap, adderar till stadens varumärke och stärker känslan av tillhörighet hos invånarna. Ett exempel är Frihamnen där det satsas stort på att befolka stadsdelen med nya mötesplatser och evenemang som attraherar både göteborgare och besökare utifrån. Sådana insatser bör spridas till fler delar av staden. Att varje stadsdel har en besöksdestination leder till större mångfald och rörlighet i staden.

  • Investera i arkitektur och formgivning.

Vackra städer genererar mångfald genom att locka nya medborgare. Stadens utformning och skönhet i form av byggnader, parker, lekplatser och allmänna ytor är mer än estetik, det bygger stadens varumärke och attraktionskraft, bidrar till social hållbarhet och genererar långsiktiga ekonomiska värden. Ett exempel är den tidigare nedgångna och otrygga Bryant Park i New York City. En investering i landskapsarkitektur gjorde parken till en ny social mötesplats i staden, och har bidragit till ökade ekonomiska värden för omgivande fastigheter.

  • Bygg bostäder för alla.

Bostadsfrågan är en knäckfråga för att nå mångfald. En stad kan inte fungera utan en rik variation av yrken – några av dem ger en högre inkomst, andra en lägre. Oavsett inkomstnivå behövs bostäder. Berlin med sitt utbud av prisvärda bostäder attraherar en mångfald av specialistkompetens och har blivit ett europeiskt nav för start-ups. Sverige är i stort behov av ett socialt bostadsbyggande så att vi kan bo och leva i alla delar av staden oavsett inkomstnivå. Göteborg är den storstad i Sverige som byggt lägst andel hyresrätter under senare år. Genom att acceptera ett lägre markpris kan staden främja hyresrätter och ställa krav på hyresnivåer som passar fler. I kombination med kooperativa hyresrätter kan boende erbjudas ett ägandeskap, men utan spekulation där första ägaren kammar hem vinsten. Även den nya stadsmässiga egnahemsrörelsen behöver erbjudas mark i varierande storlekar, från byggemenskaper där flera går ihop till självbyggeri i form av stadsradhus. De som planerar staden måste ha viljan att använda de verktyg som redan finns för att uppnå mångfald i bostadsbyggandet.

Rådande debattklimat negativ påverkan

Vi som utformar städerna ser hur rådande debattklimat kan ha en negativ påverkan på välståndet. Partierna försöker bräcka varandra i hur våra städer ska göras säkrare. Risken är att vi separerar områden med skiftande social och ekonomisk status istället för att fokusera på öppenhet och bättre förutsättningar för mångfald. Det sistnämnda är den viktigaste egenskapen för en stad som vill växa.

Alexandra Hagen

vd, White arkitekter