Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I Per Bauhns (bilden) debattartikel om normkritik hävdas att Per-Axel Janzon tvingades lämna sin anställning på UR. Det är direkt felaktigt, skriver debattören.

Många missförstånd om normkritik

Debatten om normkritik har skapat förvirring om vad normkritik faktiskt är. Per Bauhn bidrar till osäkerheten, skriver Inti Chavez Perez, sexualupplysare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Normkritik, 20/11

I över tio år har jag jobbat med att sprida ett normkritiskt perspektiv inom sex- och samlevnadsundervisning. Om du bor i Göteborg och har tonåringar finns en stor chans att din tonåring läst utdrag ur mina böcker, haft mig som gästföreläsare eller mött personal (lärare, barnmorskor, med flera) som utbildats av mig i sex och samlevnad.

Denna höst märker jag en ökning av oroliga frågor från vuxna som undrar vad normkritik är. De har läst något på nätet eller i tidningen och blir sedan rädda. Artikeln på GP Debatt 20/11 av professorn Per Bauhn kan bli ännu en källa till oro. Jag vill därför kortfattat presentera vad normkritik innebär.

Detta är normkritik

Normkritik utgår ifrån att personer med vissa egenskaper, till exempel av ett visst kön, länge haft mer makt än andra. De här personerna har sedan kunnat forma samhället utifrån sina perspektiv. Tyvärr får det ibland diskriminerande konsekvenser.

Ett exempel som du, läsaren, säkert har noterat är att kvinnliga statyer ofta är platta mellan benen medan manliga statyer får ha kvar sina könsdelar. En manlig blick på kvinnokroppen har genom historien lett till att hennes kön reducerats till slidan medan de yttre könsdelarna glömts bort.

För många tjejer som jag möter blir det här ett problem. De känner skam och upplever en fulhet inför den egna kroppen. Ingen vuxen har sagt åt henne att hennes kropp är fel. Det räcker med att hon matats med diskriminerande normer för att ingjuta en negativ självbild.

Synliggör det som osynliggörs

Diskriminerande normer kan alltså leda till negativa konsekvenser för den enskilda människan. Det här sker på sätt som inte alltid är menade. Normkritiska lösningar handlar ofta om att synliggöra det som osynliggörs och att framställa mänskliga variationer på ett jämlikt sätt. Genom att inte dela in människor i grupperna ”de normala” och ”de onormala” undviker vi att föra vidare fördomar som leder till förföljelse av bland annat hbtq-ungdomar.

Per Bauhn lyfter i sin artikel många frågor. De har i väldigt liten grad, i vissa fall inte alls, att göra med normkritik. Bauhn verkar ha fallit för det semantiska missförståndet att tro att normkritik skulle vara att kritisera alla normer. Du som läst denna artikel, märker att så inte är fallet. Skulle Linnéuniversitetet bjuda in mig så vill jag gärna samtala med Per Bauhn om vad normkritik är och vid vilka tillfällen ett normkritiskt perspektiv kan vara fruktbart. Men också om alla tillfällen då andra verktyg är att föredra.

Inti Chavez Perez

sexualupplysare och författare till Lätta sexboken