Låt inte EU försämra villkoren för växtbaserad mat

Uttryck som ”växtbaserat alternativ till mjölk” eller bilder på paketet som påminner om hur mejeriprodukter brukar illustreras, till exempel ett glas mjölk, riskerar att förbjudas av EU. Konsekvensen är att omställningen till ett hållbart livsmedelssystem försenas. Sveriges regering måste nu stå upp för klimatmålen och arbeta för att stoppa förslaget, skriver Cecilia McAleavey, ordförande i branschorganisationen Växtbaserat Sverige.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Efterfrågan på växtbaserade livsmedel, exempelvis havredryck och yoghurt gjord på soja, ökar stadigt i hela Europa. Trots det röstade EU-parlamentet den 23 oktober om flera lagförslag som skulle kunna påverka denna tillväxtbransch mycket negativt. Samtidigt som det kritiserade “vegoburgarförbudet” röstades ned gick ett mycket långtgående förbud gällande kommunikation kring växtbaserade alternativ till mejeriprodukter igenom.

Förbjud för imitationer

Ändringsförslag 171 till EU-förordning 1308/2013 om en inre marknadsordning för jordbruksprodukter går så långt som att förbjuda ”imitation eller anspelning” av eller på mejeriprodukter. Detta skulle sannolikt innebära att det bland annat blir förbjudet att:

– beskriva växtbaserade produkter med uttryck som “växtbaserat alternativ till yoghurt”, “kan användas istället för grädde” eller “mjölkfri”

ANNONS

– ha bilder på paketet som påminner om hur mejeriprodukter brukar presenteras (som ett glas med vit dryck)

– att i marknadsföring jämföra exempelvis klimatavtrycket mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ

Inte svårt att skilja åt

Förespråkarna hävdar att förbudet behövs för att “skydda” och “förenkla” för europeiska konsumenter, men nio av tio svenskar uppger att det inte är svårt att skilja mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ (Demoskop, december 2020). Tvärtom gör ett förbud mot att beskriva växtbaserade produkter som alternativ till mejeriprodukter det svårare för konsumenter att göra informerade och hållbara val.

Förslaget går också emot EU:s egna klimatmål och klimatforskningen. Livsmedelssystemet orsakar ungefär en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen. EU ska minska utsläppen med minst 55 procent till år 2030 jämfört med år 1990, och att utveckla ett mer hållbart livsmedelssystem är avgörande i EU:s arbete för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. I EU-kommissionens livsmedelsstrategi Från jord till bord betonas därför vikten av en övergång till en mer växtbaserad kost.

Tvärtom gör ett förbud mot att beskriva växtbaserade produkter som alternativ till mejeriprodukter det svårare för konsumenter att göra informerade och hållbara val

Förslaget strider dessutom mot de principer som riksdagen har beslutat att regeringen ska följa i förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik: stärkt konkurrenskraft, lika konkurrensvillkor och stärkta miljö- och klimatambitioner.

När medlemsländerna nu ska ta ställning till förslaget måste regeringen stå upp både för lika konkurrensvillkor och klimatmålen och arbeta för att stoppa ändringsförslag 171.

ANNONS

Cecilia McAleavey, ordförande Växtbaserat Sverige

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS