Replik
Friskolor, 2/3
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har studerat effekterna av 1990-talets skolreformer. Men när man läser rapporten visar det sig vara bra mycket mer komplicerat än vad Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, ger sken av på GP Debatt.IFAU kommer nämligen också fram till att elever med sämre förutsättningar har lägre sannolikhet att gå i friskola, att det finns ett samband mellan skolsegregation i en kommun och andelen friskoleelever, att ökande betygsskillnader sammanfaller med friskolereformen, att friskolorna initialt hade mer lärarresurser än kommunala skolor medan relationen från millennieskiftet är den omvända, att betygsinflationen är starkare i kommuner med mer skolkonkurrens och att skillnader i grundskolebetygen ökade i samband med att skolval och friskoleetablering fick genomslag.
Konkurrensskäl
Ulla Hamilton skriver att om andelen elever i friskolor ökar med tio procentenheter i en kommun, så ökar elevernas kunskaper med 3 – 4 procent. Men mot bakgrund av IFAU:s rapport är det inte otänkbart att detta beror på att lärare av konkurrensskäl ger sina elever allt högre betyg. Och vad är det då för kunskaper, Ulla Hamilton, som du menar ökar med 3 – 4 procent?
Gunnar Hyltegren
disputerat på avhandlingen Vaghet och vanmakt - 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan