Göteborg har under många årtionden lidit av en successiv utglesning, där handeln har flyttat ut från såväl stadskärnan som lokala centra till externa köpcentra, med både ökad segregation och ökat bilberoende som följd. Under den senaste tiden har dock handelns utflyttning hejdats tack vare ett stopp för planering och byggnation av perifera köpcentra. Vi måste fortsätta att använda stadsplaneringen till att skapa en jämlikare stad och bättre miljö. Att kommunfullmäktige på Moderaternas initiativ beslutade att åter möjliggöra byggandet av externa köpcentra är ett steg bort från en hållbar och jämlik stadsutveckling.
Nya köpcentra slöseri med resurser
Den som äger marken har rätt att till stor del bestämma vad den marken skall användas till. Det är en djupt rotad demokratisk princip. Storskalig näringsverksamhet innebär dock ett ingrepp i stadens funktion vida bortom den enskilde näringsidkarens mark. Det är inte markägarens rättighet att kräva att kommunen villkorslöst skall bereda den infrastruktur detta skulle förutsätta.
Utveckling av näringsverksamhet är ett av de områden där det gemensamma och den enskilde bör och måste samverka. Ett system där den enskilde ställer alla krav och det gemensamma står för alla skyldigheter fungerar lika lite som motsatsen skulle göra. Handeln bör utvecklas i lägen där tillgången till infrastruktur för breda, tvärgående samhällsgrupper redan är god. Att ständigt utveckla nya köpcentra, bortom de befintliga centrumbildningarna, dels i stadskärnan och dels i andra delar av staden, vore ett slöseri med resurser, transporter och människors tid.
Ur ett samhällsperspektiv har centrumhandeln flera fördelar över avlägsna köpcentra i stadens periferi:
- Centrumhandeln kan effektivt förses med god infrastruktur som är en förutsättning för miljömässiga transportmedels konkurrenskraft och popularitet.
- Minskade avstånd gör att konsumenten kan handla mindre vid fler tillfällen, vilket möjliggör mer överlagda beslut och underlättar därigenom minskad överkonsumtion.
- Enklare uppblandning med urbana verksamheter (som caféer, restauranger eller kulturaktiviteter) ger attraktivare levnadsmiljöer, rikare upplevelse och stimulerar till mindre resursintensiv tjänstekonsumtion.
- Lokala affärer bidrar till stadsmiljöns variationsrikedom och gör den attraktivare för fotgängare, både besökare och närboende, vilket minskar både utsläpp och behov av parkeringsutrymmen.
- Lokalaktiva affärsidkare ger ett bredare intresse i närmiljön även i lokala centrumbildningar utanför stadskärnan och bidrar därmed till bättre möjligheter att upprätthålla attraktiva centra även i dessa områden.
- Handeln i stadskärnan och lokala centra minskar segregationen mellan bilägare och personer som inte vill, har råd eller får köra bil.
Att samhällsvinsterna från centrumhandel, både i lokala eller regionala centra, också kommer näringsidkarna själva till del är inte någon snedvriden konkurrens. Att kommunen på olika sätt främjar centrumhandeln är en rättvis återbäring till de som håller våra urbana centra levande och attraktiva och därigenom deltar i bygget av den stad vi vill ha.
Måste värdera den lokala handeln
Utbyte mellan människor utgör samhällets starkaste och mest värdefulla kraft. Just därför måste vi bry oss om var den sker. Handel på platser där människor inte befinner sig driver onödiga transporter och drar människorna bort från de miljöer de vill vara i. Stadsnära handel och handel i lokala centra är däremot en fantastisk möjlighet att utveckla staden, öka lokala arbetstillfällen och låta människor återknyta till närmiljön. Därför måste vi värdera den lokala handel som ger människor ett lokalt handelsutbud och arbetstillfällen utan onödiga transporter.
Karl Kilbo Edlund
språkrör, Grön Ungdom Göteborg
Emmali Jansson (MP)
ordförande byggnadsnämnden
Göteborg