Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

I stället för att skänka bort 150 miljarder till EU-länder som valt att förstöra sina ekonomier med omänskliga och ovetenskapliga lockdowns, så borde vi se om vårt eget hus, skriver debattörerna. Bild: Markus Schreiber/AP
I stället för att skänka bort 150 miljarder till EU-länder som valt att förstöra sina ekonomier med omänskliga och ovetenskapliga lockdowns, så borde vi se om vårt eget hus, skriver debattörerna. Bild: Markus Schreiber/AP

Lockdowns är världshistoriens största folkhälsofiasko

Regeringen beslöt att skicka 150 miljarder kronor i bidrag till EU:s coronafond. En hisnande summa till länder som genom lockdowns medvetet förstör sina ekonomier. Nu vill vi aldrig mer höra att det saknas pengar till svensk äldreomsorg, skriver bland annat läkarna Sven Román och Nils Littorin.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ett år in i pandemin saknar riskgrupperna fortfarande det fokuserade skydd som kan rädda liv och möjliggöra att ta bort kontraproduktiva restriktioner. Hälften av alla som avlidit med covid-19 har bott på kommunala äldreboenden, en fjärdedel hade hemtjänst. Medianåldern för dödsfallen är 85 år.

Läkaruppropet har samlat 7500 underskrifter mot skadliga restriktioner och för stärkt skydd av gamla och sköra.

Vi instämmer i kritiken mot äldreomsorgens beredskap, organisation och bemanning som Coronakommissionen blottlade i december 2020. För att förverkliga de förslag som kommissionen presenterade, så att vården och omsorgen står rustad inför nästa våg av covid, föreslår vi:

• Kraftigt ökad bemanning av utbildade undersköterskor, med fast anställning.

• Förstärkning av den medicinska kompetensen med läkare och sjuksköterskor för att möjliggöra såväl livräddande som palliativ vård.

• Förbättring av anställningstrygghet och personalkontinuitet samt kraftigt minskad andel personal med timanställning.

• Krav på att personalen ska tala acceptabel svenska.

Se om vårt eget hus

Vi vill aldrig mer höra att det saknas pengar till äldrevården. I stället för att skänka bort 150 miljarder till EU-länder som valt att förstöra sina ekonomier med omänskliga och ovetenskapliga lockdowns, så borde vi se om vårt eget hus.

Vi vill dessutom öka antigentestning av vård- och omsorgspersonal före ett arbetspass. Att förhindra smittan från att ta sig in till riskgrupper är livsavgörande. Detta fokuserade skydd används redan i Mölndals kommun, med goda resultat.

Vi har studerat medicinens grunder. Ingen av våra textböcker rekommenderar nedstängning av skolor, idrott, restauranger, kultur eller andra essentiella delar av samhället vid smittoutbrott. Varken WHO eller något enskilt land hade nedstängningar i sina beredskapsplaner före 2020. Kinas auktoritära styre gjorde en brutal lockdown, som märkligt nog spred sig till västvärldens demokratier. I dag vet vi från forskning och officiell statistik att metoden inte skyddar riskgrupperna. Tvärtom orsakar lockdown sjukdom, död och stora skador på ekonomin. År 2020 kommer gå till historien som året då vi begick världshistoriens största misstag för folkhälsan.

Låg infektionsdödlighet

En av världens mest respekterade epidemiologer och som vägleder WHO, John Ioannidis, publicerade för några dagar sedan en ny sammanvägning av de studier som finns om dödligheten vid covid-19. Infektionsdödligheten är globalt cirka 0,15 procent, vilket är lägre än vad hans tidigare beräkningar visat och motsvarar dödligheten vid en svår influensa. Människor under 70 år överlever en infektion till 99,95%. Detta ger ytterligare stöd för att nedstängning av samhället varit ett enormt misstag.

Sverige valde att inte stänga ner och vi har lägre dödlighet än två tredjedelar sav Europas länder, ett bevis för att lockdown och hårda tag inte fungerar bättre än rekommendationer och eget ansvar. Sedan november 2020 har dock en rad ovetenskapliga restriktioner drabbat även vårt land, och gymnasieskolorna har varit stängda i nästan ett år.

Ungdomar som isoleras hemma framför datorn äventyrar däremot sin sociala utveckling och fysik - och blir sannolikt mer mottagliga för infektioner

Vi vet att solljus, motion, skola och sociala interaktioner stärker immunförsvaret och är nödvändiga för vår psykiska och fysiska hälsa. Ungdomar som isoleras hemma framför datorn äventyrar däremot sin sociala utveckling och fysik - och blir sannolikt mer mottagliga för infektioner. I Danmark har barnen fått tydliga problem med ökad fetma och förhöjt blodtryck. Barnen drabbas även psykiskt, i Sverige rapporterar BRIS om kraftig ökning av barnmisshandel, ångest, nedstämdhet och familjekonflikter.

Håll avstånd, tvätta händerna och stanna hemma om du är sjuk är kloka rekommendationer som vi kan leva med. Men det räcker inte. Ett fokuserat skydd av riskgrupperna äldre och människor med underliggande sjukdomar bör snarast bli en lika viktig del av strategin.

Öppna skolorna

FHM planerar att öppna gymnasieskolorna. Bra, de borde aldrig ha stängts. Istället för att stänga av miljoner barn, som har mindre risk att dö av covid-19 än av influensa, borde lärare i riskgrupp och över 60 år erbjudas arbete på distans och på så vis skyddas, på samma sätt som riskpersoner (fetma, hög ålder) i andra yrken borde betalas för att stanna hemma tills pandemin är över. Detta är en folkhälsolinje.

Skolstängningar minskar inte spridning av smittan i samhället eller dödsfall med covid-19 och borde förbjudas.

Sveriges milda linje fram till november 2020 har tillsammans med ett par andra undantag (som delstaten Florida i USA), visat att lockdown och nedstängningar inte fungerar, utan tvärtom skadar samhället. I dag har vi utbredd immunitet, påtaglig underdödlighet sedan februari och en majoritet av riskgrupperna är fullt vaccinerade. Vi kan därför utan problem lätta på restriktionerna. Samtidigt måste vi värna riskgrupperna. Pengar som regeringen nu skickar till EU:s svarta slukhål borde användas för att skydda dem.

Nils Littorin, läkare, doktor i klinisk mikrobiologi

Sven Román, specialistläkare barn- och ungdomspsykiatri

Sebastian Rushworth, AT läkare

Hans Zingmark, specialist i intern- och lungmedicin