Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren, Timbro.

LO förstår inte hur EU fungerar

LO:s svar på vår debattartikel visar att de inte förstått att det finns en motsättning mellan att värna den svenska modellen och att vilja ha mer EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Är LO emot att svenska politiker lagstiftar om arbetsmarknadsfrågor bör de också vara emot att EU-politiker gör det, skriver Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren, Timbro.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik, EU-politiken, 23/2 & 27/2

Som svar till vår debattartikel (23/2) skriver Therese Guovelin och Johan Danielsson från LO att de lyft att EU:s sociala pelare inte ska innebära att EU får bestämma över medlemsländernas arbetsmarknadspolitik. Vad LO tycker om den sociala pelaren är dock ointressant. Det som spelar roll är hur EU:s institutioner tolkat den.

“Låt oss omsätta föresatserna från toppmötet i Göteborg till bindande lagstiftning”, sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid sitt årliga linjetal i Europaparlamentet förra året. Europaparlamentets Enrique Calvet Chambon ansåg att toppmötet i Göteborg 2017 där den sociala pelaren antogs var “historiskt” och “början på ett förnyat arbete med de sociala frågorna i EU:s institutioner”.

Europa förstår inte Sverige

Chambon hörde därför till dem som var förbryllad över att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) kallade upplysningsdirektivet, ett lagförslag som kom i den sociala pelarens spår, för “ett hot mot vår arbetsmarknadsmodell” (DN 9/6-18). Övriga Europa förstår inte varför Sverige, som drev på för att den sociala pelaren skulle införas, regelbundet satt sig på tvären när lagförslagen väl kommit.

Socialdemokraterna, som alltjämt går i LO:s ledband, menar att man arbetat för att ge arbetsmarknadens parter rätt att göra avvikelser från EU-regler genom kollektivavtal. Problemet är att det skapar extra osäkerhet kring vilka villkor som egentligen gäller på svensk arbetsmarknad. Eftersom EU-rätt står över svensk lagstiftning blir det EU-domstolen, inte arbetsmarknadens parter, som till syvende och sist får avgöra det.

Att politiker från europeiska länder där arbetsmarknaden inte fungerar vill lämpa över det ansvaret på EU-nivå är förståeligt. Men är det dessa politiker LO vill kompromissa med? EU är bäst lämpat att ta itu med genuint gränsöverskridande frågor som handel och klimat. Interna arbetsmarknads- och välfärdsfrågor bör däremot vara medlemsländernas ansvar. Värnar man den svenska arbetsmarknaden från politisk inblandning och klåfingrighet på hemmaplan bör man göra det också på EU-nivå. Allt annat är hyckleri.

Karin Svanborg- Sjövall

vd Timbro

Emanuel Örtengren

projektledare för Timbros EU-projekt “Ett frihetligt Europa”