Sveriges ekonomi har under de senaste åren sammantaget präglats av en god tillväxt. Trots den långvariga tillväxten syns inga tendenser till avmattning. Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt med en jobbtillväxt som är mycket hög – hösten 2017 har ungefär 100 000 fler ett arbete att gå till än för ett år sedan. Både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökar stadigt, för såväl inrikes som utrikes födda. Därmed är sysselsättningsgraden, bland såväl inrikes som utrikes födda, nu på den högsta nivån som uppmätts sedan 2005. De positiva siffror som svensk arbetsmarknad visar i dag står sig starka även i en internationell jämförelse – sysselsättningsgraden på 77,1 procent (15-64 år, andra kvartalet i år) är den högsta i hela EU.
Den långvarigt starka ekonomin och arbetsmarknaden har emellertid en baksida. Den stadiga jobbtillväxten har i hög grad absorberat den kompetens som finns att tillgå på arbetsmarknaden och lett till en påtaglig kompetensbrist. Våra analyser pekar entydigt mot att rekryteringsläget blivit allt svårare för arbetsgivare.
Svårigheterna att hitta rätt kompetens ökar i hela landet. De större städerna är expansiva med stark sysselsättningstillväxt. Det leder till att mindre kommuner dräneras på arbetskraft så att bristsituationer även uppstår där. Det skapar problem särskilt för offentliga verksamheter. Nu rapporterar sju av tio offentliga arbetsgivare om rekryteringsproblem – det är den högsta nivån som noterats sedan Arbetsförmedlingen startade sina mätningar.
Påtaglig brist
Även inom näringslivet har bristen på kompetens stigit påtagligt under senare år. I vår senaste intervjuundersökning uppgav 33 procent av arbetsgivarna att de haft svårt att rekrytera, vilket är den högsta nivån sedan 2007.
Sammantaget leder bristen på kompetens till oönskade konsekvenser – allt från haltande service i välfärdstjänster till tillväxthämmande effekter i olika näringsgrenar.
Vid en ytlig betraktelse kan det brett växande rekryteringsbehovet förefalla vara en präktig paradox när vi samtidigt har närmare 350 000 inskrivna arbetssökande. Vad är problemet? Varför kan man inte rekrytera bland de som söker arbete. Det enkla svaret är att Sverige lider inte brist på arbetskraft, svensk arbetsmarknad lider brist på kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna. Det betyder ingalunda att de arbetssökande saknar kompetens, bara att de kompetenser som finns att tillgå inte motsvarar vad som efterfrågas. I ett nötskal är det denna obalans som är den stora utmaningen på den svenska arbetsmarknaden.
Utbildning avgörande
Den tydligaste vattendelaren mellan jobb och arbetslöshet i dag stavas utbildning. Den starka jobbtillväxten gynnar främst dem som har en gymnasie- eller eftergymnasial utbildning. Personer med minst gymnasieutbildning svarar för omkring 90 procent av sysselsättningsökningen. Trots den samlat mycket starka efterfrågan har därmed personer med en kort utbildning fortsatt ett svårt läge på arbetsmarknaden. Denna utveckling har accentuerats över tid. Vi ser att sysselsättningsgraden gradvis sjunker för dem med kort utbildning. För tio år sedan var andelen sysselsatta (16-64 år) bland dem med förgymnasial utbildning 53 procent. Andra kvartalet 2017 visar en sysselsättningsgrad på 45 procent för den gruppen – en påtaglig minskning med hela åtta procentenheter.
Över det senaste decenniet har antalet inskrivna arbetslösa som saknar en fullständig gymnasieutbildning mer än fördubblats. Hösten 2007 saknade omkring 59 000 av de totalt 218 000 inskrivna en gymnasieutbildning, i dag är motsvarande siffra 124 000 – andelen arbetslösa med kort utbildning av samtliga arbetslösa har alltså stigit från 27 till 35 procent.
Tillgången på utbildad arbetskraft fortsätter att minska under 2018 – detta trots att antalet personer i arbetskraften sammantaget ökar. Parallellt blir inslaget av personer med kort utbildning i arbetslöshetsstrukturen allt tydligare.
Flera insatser pågår
Satsningar på utbildning på olika nivåer och god studie- och yrkesvägledning är därför den viktigaste samhällsinsatsen som vi kan göra för att överbrygga det växande kompetensgapet på arbetsmarknaden. Regeringen har hörsammat våra prognoser och analyser och tagit viktiga steg i den riktningen och fler initiativ är på väg.
Det nyligen aviserade kunskapslyftet, som fullt ut omfattar över 90 000 nya utbildningsplatser inom Komvux, folkhögskola samt universitet och högskola, är en viktig satsning för att förbättra matchningsläget inom flera yrken. Förutsättningarna för att fler ska kunna vidareutbilda sig förbättras tydligt. Här kan också införandet av studiestartsstödet nämnas som en viktig pusselbit. Flera utbildningsinsatser görs även för personer i etableringsuppdraget där många har en svag utbildningsbakgrund. Bland annat införs en utbildningsplikt och nyanlända får fler utbildningsmöjligheter. En central uppgift för Arbetsförmedlingen blir därmed att i allt större utsträckning vägleda och motivera arbetssökande och nyanlända till utbildning som leder till arbete.
Sänker kraven
Utbildningsinsatserna ger emellertid inte omedelbar effekt – vad gör vi här och nu?
En ljuspunkt i det rådande arbetsmarknadsläget är att vi ser märkbara tendenser till att arbetsgivare ändrar sina rekryteringsstrategier för att kunna ta vara på den kompetens som finns på arbetsmarknaden. Man har börjat justera sina krav genom att delvis sänka kraven på utbildning och erfarenhet. Motsvarande attitydförändringar är också nödvändiga när det gäller högt ställda krav på kunskaper i svenska. I allt större utsträckning breddar nu arbetsgivarna också rekryteringsbasen till att omfatta kompletterande och stödjande yrkesgrupper.
En viktig uppgift för oss på Arbetsförmedlingen är att stödja arbetsgivarna i denna omorientering genom en fördjupad dialog och ett effektivare arbetsgivararbete. Adekvata arbetsmarknadsutbildningar, förbättringar av våra matchningsverktyg, den kommande förenklingen av anställningsstöden och en fortsatt utveckling och effektiviseringen av verksamhet i sin helhet är andra insatser som på kort sikt kommer att förbättra förutsättningarna för matchningen på arbetsmarknaden.
Mikael Sjöberg
generaldirektör, Arbetsförmedlingen
Fakta:
Arbetslösheten totalt låg i oktober månad på 7,4 procent jämfört med 7,6 procent samma period i fjol. Bland inrikes födda är arbetslösheten nere på rekordlåga 3,9 procent. För utrikes födda har den sjunkit från 22,2 till 22,1 procent. (Källa: Arbetsförmedlingen)