I Sverige utsätts hundratusentals barn för våld, missbruk och övergrepp i sin hemmiljö. Tragedin med Lilla hjärtat, som hittades död hos sina biologiska föräldrar, väckte frågor om barnets rätt i förhållande till biologiska föräldrar, samhällets skyddsnät för placerade barn och en stärkt lagstiftning.
Kommer då regeringens förslag om lex Lilla hjärtat stärka placerade barns rättigheter? Barnets rättigheter får tyvärr fortsatt stå tillbaka i de nya lagförslagen så att föräldrarnas privatliv och integritet inte ska kränkas. Det är vaga försök att lyfta fram lagar som egentligen redan finns tillgängliga för socialtjänsten att använda i dag.
Splittrat regelverk
Det krävs ett övergripande och omfattande omtag gällande hela LVU, Lagen om vård av unga, likt den utredning som presenterades 2015. Våra politiker behöver enas för att med gemensam kraft säkerställa att det blir en markant förändring gällande tvångsvården av barn.
Vår ståndpunkt i frågan får vi även bekräftat i våra samtal med personer som är väl insatta i frågan. Sebastian Wejedal, universitetslektor vid juridiska institutionen på Göteborgs universitet, arbetar i ett projekt gällande upphörande av tvångsvård av barn och han bekräftar att lagförslagen inte kommer göra någon direkt skillnad. Enligt honom är regelverket redan i dag splittrat och prövningen av vårdens upphörande kan utmynna i flera parallella processer som är dåligt synkroniserade. Han säger: ”Låt inte detta bli en partipolitisk fråga – partierna måste enas om att låta en statlig utredning ta ett samlat grepp kring tvångsvården av barn”.
Uppföljning under ett år
Lagförslagen lyfter att uppföljning ska utföras i högst 6 månader, efter att barnet flyttat hem till sina biologiska föräldrar.
Uppföljning bör ske under minst ett år. Då har familjen gått igenom alla faser som kan vara kritiska – skolgång, stora helger såsom jul och nyår och längre semesterperioder under sommaren, vilket kan påvisa att förändringen är bestående. Besök från socialtjänsten ska givetvis vara omfattande och med en kontinuerlig frekvens. Det ska varvas med oanmälda och anmälda besök.
Färre LVU-mål
Det krävs också en struktur och tydlighet från socialtjänsten när det gäller LVU-processen. Det bör finnas en konkret handlingsplan som barnet, de biologiska föräldrarna och familjehemmet får ta del av, för att skapa tydlighet och mer förståelse för eventuella beslut under processens gång.
Regeringen motsätter sig att barnets bästa kan vara ett eget rekvisit i lagen då de anser att det kan leda till rättsosäkerhet.
Advokaten Katrin Jack har en gedigen erfarenhet från olika LVU-processer. Hon förstärker vår bild gällande LVU. Med en tydlighet från socialtjänsten bör det bli färre LVU-mål i domstolar. ”Det finns ingen tydlighet varken mot barnet eller de biologiska föräldrarna. Advokater får en ögonblicksbild medan socialtjänsten är den som bör sitta på det större och långsiktiga perspektivet”, säger hon.
Drogtesta föräldrar
Enligt regeringens lagförslag ska socialtjänsten kunna kräva drogtester inför umgänge och hemflytt efter att tvångsvård har upphört. Däremot kan inte drogtester krävas efter att barnet har flyttat hem till sina biologiska föräldrar och under uppföljningstiden, eftersom det enligt regeringen anses kränkande mot föräldrarnas integritet. Vi ställer oss frågande till hur det kan vara kränkande att kräva ett drogtest av en förälder som har fått sitt barn omhändertaget på grund av sitt missbruk?
Blir du av med ditt körkort på grund av ett missbruk finns det möjlighet för Transportstyrelsen att förelägga om läkarutlåtanden. De har möjlighet att kräva relativt täta, omfattande och oförberedda tester samt läkarintyg under 6 till 24 månader. Här menar ingen att det är en inskränkning av personens mänskliga rättigheter eller ingrepp i individens integritet.
Nya domar
Regeringen motsätter sig att barnets bästa kan vara ett eget rekvisit i lagen då de anser att det kan leda till rättsosäkerhet. Det finns dock nyligen avgjorda praxisdomar från Högsta domstolen och Migrationsöverdomstolen som tydligt visat hur en prövning av barnets bästa kan gå till och hur avvägningar gentemot andra intressen kan genomföras.
Barnets bästa skiljer sig från fall till fall, men det är inte att växa upp i våld eller missbruk. Detta kan inte vara rättsosäkerhet så länge kompetens hos rättstillämparen säkerställs.
Placerade barns rättigheter är inte en partipolitisk fråga. Ett gemensamt grepp krävs med en omfattande och övergripande utredning för att uppdraget med att stärka placerade barns rättigheter blir verklig.
Utsatta barn har inte tid att vänta, barndomen går inte i repris!
Jessica Ivarsson, Dagny Skarbinski och Fanny Fransson, kommunikation- och påverkansgruppen Rädda Barnens lokalförening i Göteborg.
LÄS MER:"Lilla hjärtats" mamma fälls för dråp