Även akademin måste agera inom det ramverk de ekologiska systemen ger, skriver debattörerna.
Även akademin måste agera inom det ramverk de ekologiska systemen ger, skriver debattörerna. Bild: Tor Johnsson/TT

Lärosätenas utsläpp är en fråga om trovärdighet

Internationella kontakter och utbyten är avgörande för den verksamhet som bedrivs på våra lärosäten. Detta ger dock inte rätten att gå utanför de planetära gränserna. I stället krävs en utveckling i det akademiska arbetssättet, skriver företrädare för studentkårer i Stockholm, Göteborg och Uppsala.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Universitet och högskolor sticker ut bland de statliga myndigheterna som de med störst klimatutsläpp. Enligt data från Naturvårdsverket stod universitetens och högskolornas flygresor år 2019 för utsläpp av drygt 45 000 ton koldioxid, varav nästan en tiondel kom från resor kortare än 50 mil.

Det är viktigt att påminna sig om att de mål som baseras på Parisavtalet är gemensamma – det handlar alltså inte längre om att universiteten ska gå före övriga aktörer. Det finns heller ingen tid att förspilla – ju tidigare arbetet påbörjas, desto mindre ingrepp kommer det i slutändan att göra i verksamheten.

Behov av rätt styrmedel

För att nå målet borde alla lärosäten ha konkreta siffermål för att minska sina utsläpp. Alla målsättningar måste dock kopplas till tydliga och effektfulla styrmedel. Med erfarenhet från tre av landets största lärosäten ser vi att det är beklagligt sällsynt med styrmedel som är tillräckliga för att leda till faktisk beteendeförändring.

ANNONS

Den akademiska friheten innebär att uppgiften att utforma styrmedlen till stor del läggs på kollegiet, det vill säga: forskare, lärare, andra medarbetare och studenter vid lärosätet. Men med frihet kommer också ansvar. Kollegiet måste våga upprätta tillräckliga och välanpassade verktyg för styrning och resultat inom hållbar utveckling, och inte falla för frestelsen att ge undantag åt just sig själva.

Flygresor - dominerande utsläppskälla

De kartläggningar av sina klimatavtryck som Göteborgs universitet och Stockholms universitet nyligen har genomfört visar att det fortfarande finns mycket att göra. De bekräftar bland annat att flygresor är en dominerande utsläppskälla som placerar lärosätena i en särställning bland myndigheterna, samtidigt som det är den utsläppskälla som vållar mest konflikter bland de egna leden.

Den drastiska reduktionen av flygresor som pandemin föranlett har dock givit oss en möjlighet utan motstycke att på lång sikt minska antalet flygresor inom akademin. När vi nu lämnar pandemin måste vi därför säkerställa att de transportrelaterade utsläppen fortsätter att ligga på låga nivåer och ytterligare sänks.

Hållbara arbetssätt

Klimatförändringarna är nämligen inte förhandlingsbara. Alltför ofta hörs invändningen "Men det går inte i just min verksamhet" – men den globala uppvärmningen lämnar inga uppskov och koldioxidutsläppen beaktar inga undanflykter. Det betyder att även akademin måste agera inom det ramverk de ekologiska systemen ger.

ANNONS

Naturligtvis är internationella kontakter och utbyten avgörande för den verksamhet som bedrivs på våra lärosäten, men det ger inte rätten att gå utanför gränserna. Det krävs i stället en utveckling i det akademiska arbetssättet, där flygresor ersätts med hållbara resealternativ eller digitala kommunikationer. På universitet och högskolor föds de främsta vetenskapliga upptäckterna. Samma miljö borde även ha förmåga att föda hållbara arbetssätt för framtiden.

Svårt att ersätta utbyten

Tidningen Ergo visade 2019 att Uppsala universitet flög 1 630 varv runt jordklotet på bara ett år, och oftast är det seniora professorer som redan har breda kontaktnät som reser på kortvariga resor över långa avstånd. Vi behöver fråga oss vem som reser och när – långvariga resor och utbyten är svårare att ersätta med digitala kommunikationer och framstår därmed generellt som mer berättigade.

Sverige har undertecknat Parisavtalet och universiteten och högskolorna har därför samma skyldigheter som andra aktörer, men som företrädare för vetenskapen väger den förpliktelsen ännu tyngre.

Unga forskare och däribland doktorander har en nyckelroll i att utveckla framtidens vetenskap och högre utbildning, och behöver möjligheter att samla erfarenheter och bygga kontaktnät. Hur de kvarvarande utsläppen fördelas rättvist, så att även dessa grupper får ta del av dem, är en viktig frågeställning för lärosätena att behandla.

Förändring i grunden

Den omställning som krävs kommer oundvikligen att kräva uppoffringar. Ofta mynnar diskussioner om klimatanpassning enbart ut i förslag om cykelställ eller någon vegetarisk inspirationsdag, när det som egentligen behövs är en grundläggande systemförändring.

ANNONS

Framtidens akademi måste vara en plats för alla, även för exempelvis småbarnsföräldrar eller andra som har svårt att förena längre restider med sitt liv i övrigt. Föräldrar framstår till exempel som en grupp med ett speciellt intresse att stödja såväl smidigare digitala möten som åtgärder för en hållbar framtid även för kommande generationer. Fokus måste därför läggas på smidigare digitala kommunikationer som gör det internationella utbytet till en mer sömlös del av vardagen.

Sverige har undertecknat Parisavtalet och universiteten och högskolorna har därför samma skyldigheter som andra aktörer, men som företrädare för vetenskapen väger den förpliktelsen ännu tyngre. Det gör att frågan om lärosätenas utsläpp också är en fråga om trovärdighet – gentemot samhället i dess helhet, men också gentemot nuvarande och kommande generationer av studenter.

Karl Kilbo Edlund, avgående ordförande Göteborgs universitets studentkårer

Elis Wibacke, ordförande Stockholms universitets studentkår

Jacob Färnert, ordförande Uppsala studentkår

LÄS MER:Europeiska forskare varnar för havshöjningar

LÄS MER:Elförsörjning – en utmaning för miljösatsning

LÄS MER:Lika många flygresor i USA som innan pandemin

LÄS MER:Minskad koppling mellan utsläpp och BNP

ANNONS