Att testa och riskbedöma alla tänkbara kemikalieblandningar är omöjligt. Därför är det nödvändigt att utveckla förenklade processer, skriver debattörerna.
Att testa och riskbedöma alla tänkbara kemikalieblandningar är omöjligt. Därför är det nödvändigt att utveckla förenklade processer, skriver debattörerna. Bild: BERTIL ERICSON

Lagstiftning om blandning av kemikalier släpar efter

I dag lämnar utredningen Framtidens kemikaliekontroll sitt betänkande till regeringen. Vi presenterar elva förslag på hur regelverket kan utvecklas för att bättre möta upp mot dagens kemikalieanvändning och det vetenskapliga kunskapsläget, skriver bland andra professor Christina Rudén.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Människor och miljön utsätts hela tiden för en komplex blandning av många olika kemikalier, men ämnena riskbedöms nästan alltid en och en. Vetenskapen är tydlig: risken med blandningen är vanligtvis större än varje kemikalie för sig. Dagens lagstiftning innebär alltså en systematisk underskattning av miljö- och hälsorisker.

Foster och barn är särskilt känsliga. Att bedöma och hantera kemikalier en i taget räcker inte

I alla prover från människor och miljön hittas en komplex kemikalieblandning. Alla exponeras hela livet. Foster och barn är särskilt känsliga. Att bedöma och hantera kemikalier en i taget räcker inte. För att nå målet om ”en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön” måste regelverket utvecklas så att det tar hänsyn till kombinationseffekter, även kallade cocktaileffekter.

ANNONS

Bättre regler och mer kunskap

Metoder för att riskbedöma blandningar finns, men lagstiftningen släpar efter. Reglerna måste utvecklas på flera sätt. En viktig åtgärd är att införa krav på att ta hänsyn till kombinationseffekter i all kemikalielagstiftning. Utan en sådan bestämmelse kan myndigheter inte förväntas avsätta tillräckligt med tid och resurser.

Eftersom det finns tiotusentals kemikalier och närmast oändligt många möjliga kombinationer, är det resurskrävande att ta fram sådan kunskap

Vi behöver även veta mer om vilka blandningar som förekommer, och vilka kemikalier som bidrar mest till miljö- och hälsoriskerna. Men eftersom det finns tiotusentals kemikalier och närmast oändligt många möjliga kombinationer, är det resurskrävande att ta fram sådan kunskap.

Förenklingar krävs

Att testa och riskbedöma alla tänkbara kemikalieblandningar är omöjligt. Därför är det nödvändigt att utveckla förenklade processer. Ett exempel är att hantera kombinationseffekter inom ramen för bedömningen av enskilda ämnen.

I dag tillåts varje ämne släppas ut upp till 100 procent av den nivå som anses säker. Regelverket utgår på så vis från att varje kemikalie släpps ut i en helt egen del av världen, där inga andra kemikalier får finnas. Ett antagande som är uppenbart orimligt. Därför föreslår vi att denna gräns sänks så att utsläppen av en kemikalie, endast får uppgå till max tio procent av vad som bedömts som säker. En sådan åtgärd skulle leda till en generell minskning av kemikalierisker, och bidra till att hantera kombinationseffekter.

ANNONS

Fasa ut farliga ämnen gruppvis

Utfasningen av särskilt farliga ämnen går i dag långsamt. Vi föreslår att kemikalier i ökande utsträckning ska bedömas och hanteras gruppvis. Samt att kravet på att byta ut farliga kemikalier mot mindre riskfyllda alternativ införs i de lagstiftningar där det i dag saknas.

De föreslagna åtgärderna skulle bidra till det svenska miljökvalitetsmålet en giftfri miljö, målet om en cirkulär ekonomi och de globala hållbarhetsmålen.

Christina Rudén, särskild utredare, professor, Stockholms universitet

Thomas Backhaus, professor, Göteborgs universitet

Per Bergman, tidigare chefsjurist på Kemikalieinspektionen

Michael Faust, dr., oberoende miljökonsult

Linda Molander, dr., Folkhälsomyndigheten

Daniel Slunge, dr., Göteborgs universitet

Våra elva förslag i korthet

1. Krav på riskbedömning av blandningar i all kemikalielagstiftning.

2. En ny övergripande EU-lagstiftning för kemiska miljö- och hälsorisker, med fokus på blandningar.

3. Ett nytt ramdirektiv för hälsa med målet att skydda människor från både kemiska och icke-kemiska miljöfaktorer.

4. Samla information om användning och utsläpp av kemikalier i en central databas.

5. Forskning för ökad kunskap om verkliga exponeringsmönster för kemikalieblandningar.

6. En fördelningsfaktor på tio procent för att hantera riskerna med kemiska blandningar.

7. Krav på att byta ut farliga kemikalier i all relevant lagstiftning.

8. Stärkta krav på gruppvis hantering av ämnen.

9. Flagga kemikalier som misstänkt särskilt farliga ämnen, baserat på gruppvis bedömning och read-across.

10. Stärkta krav på riskbedömning av kombinationseffekter och gruppering i den kommande översynen av ramdirektivet för vatten.

11. En nationell myndighetsövergripande arbetsgrupp för riskbedömning av kombinationseffekter.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS