Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lagarna mot extremism funkar om de tillämpas

Det är absolut nödvändigt att svenska lagar och regler mot extremism upprätthålls om regeringen ska undgå ännu en omgång svidande FN-kritik, skriver Aleksander Gabelic, Svenska FN-förbundet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Aleksander Gabelic
ordförande i Svenska FN-förbundet

Nordiska motståndsrörelsen, NMR, skulle om bara några dagar ha ställt upp sina trupper för att marschera från Svenska mässan mitt under Bokmässan. Därifrån skulle man enligt Polisens tillstånd ha tågat förbi synagogan mot Gustaf Adolfs torg i centrala Göteborg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så blir nu inte fallet. I ett utslag på måndagen kör förvaltningsrätten över Polisen och kortar demonstrationsvägen som nu ska starta 300 meter norr om mässan och sluta tidigare. Det är positivt men belyser samtidigt de delade meningar som råder inom rättsväsendet när det gäller hanteringen av rasistiska, nazistiska och våldsbejakande organisationer. I SVT:s Agenda i helgen framkom att två polischefer kan göra diametralt olika bedömningar av hanteringen av dessa grupper.

Sverige står vid ett vägskäl när det gäller bemötandet av våldsbejakande extremism – trots att det finns utrymme i lagen för att vara restriktiv med tillstånd och hur tillstånden utformas. 1988 gjordes ett tillägg i kapitel 2, paragraf 14 i grundlagen som säger att ”föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung”. Det är uppenbart att detta tillägg har tillkommit med nazistiska rörelser i åtanke. Högsta domstolen dömde också i ett vägledande beslut 1996 en person för hets mot folkgrupp för ha burit nazistiska symboler.

Alltmer tillåtande attityd

Då, för 20 år sedan, såg man allvarligt på den här typen av yttringar. Polisen kunde avslå ansökan om demonstrationstillstånd eller hänvisa befarade våldsverkare till glest befolkade platser. Den allt mer tillåtande attityden under senare år visar med skrämmande tydlighet att vi redan har glömt vårt 1990-tal med lasermannen, mordet på John Hron och polismorden i Malexander.

Till den nationella debatten kommer Sveriges internationella åtaganden. FN har under ett tiotal år riktat återkommande kritik mot svenska regeringar för att de inte tar hotet från rasistiska och nazistiska organisationer på tillräckligt allvar. Sverige har svarat att man arbetar i rasdiskrimineringskonventionens anda. Det som sker i dag visar dock att mer måste göras.

Nödvändiga bestämmelser finns

Justitieminister Morgan Johansson har kallat till politiska samtal men faktum är att nödvändiga bestämmelser redan finns. Genom att ta fasta på existerande lagar och vägledande domslut kan svenska myndighetsutövare visa att de tar värnandet av det demokratiska samhället på allvar. Förvaltningsrättens utslag visar att försvar för ordning och säkerhet går hand i hand med det allmänna rättsmedvetandet. Människor ska inte behöva vara rädda när de går på mässa eller handlar i centrum en lördag.

När FN har granskat Sverige utifrån bestämmelserna i rasdiskrimineringskonventionen har vi från FN-förbundets sida efterlyst en tydligare tillämpning av till exempel hetslagstiftningen som inbegriper både yttringar och symboler. Nästa år granskas Sverige igen. Det är absolut nödvändigt att svenska lagar och regler mot extremism upprätthålls om regeringen ska undgå ännu en omgång svidande FN-kritik.

Aleksander Gabelic

ordförande i Svenska FN-förbundet