Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I två aktuella brottmål, varav ett här i Göteborg, har några misstänkta försökt få domstolen att avvisa bevisning framtagen ur dekrypterade telefoner, skriver debattören. Bild: Olof Ohlsson, Robin Aron, Europol
I två aktuella brottmål, varav ett här i Göteborg, har några misstänkta försökt få domstolen att avvisa bevisning framtagen ur dekrypterade telefoner, skriver debattören. Bild: Olof Ohlsson, Robin Aron, Europol

Låt svensk domstol dekryptera gängkriminellas telefoner

När kriminella döljer mordplaner i krypterade telefoner måste svensk domstol få laglig rätt att ta fram informationen. Den lyckade dekrypteringen av Encrochat visar att vi då kan lagföra hundratals gängkriminella, skriver bland andra Erik Nord, polisområdeschef Storgöteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Arbetet med att utreda och lagföra individer som begår brott i gängmiljö är ofta svårt. Tystnadskultur gäller och bevisning är svår att få fram.

Tack vare att fransk polis knäckte koden till krypteringsverktyget Encrochat har polis och åklagare runt om i Europa kunnat stoppa avancerade brottsplaner i realtid och klara upp en mycket stor mängd allvarliga brott. Minst ett hundratal gängkriminella i Sverige sitter nu frihetsberövade, ofta med Encrochat som viktig eller enda bevisning.

LÄS MER: Encrochat garanterade kriminella anonymitet – nu avkrypterad

I två aktuella brottmål, varav ett här i Göteborg, har några misstänkta försökt få domstolen att avvisa denna bevisning. Ett av argumenten var att det i Sverige - till skillnad från i Frankrike - inte hade varit möjligt för domstolen att tillåta inhämtning av information på det sättet och att den därför inte borde få användas här. Tingsrätten fastslog dock att principen om fri bevisföring gäller, dvs att åberopad bevisning ska prövas under rättegången och inte bortses från av formella skäl.

Sanningen göms i Encrochat

För oss som arbetar med att utreda och lagföra personer är det viktigt att sanningen kommer fram. Och sanningen går att läsa i Encrochat där mordplaner och annat brottsligt agerande avslöjas. Det är inte förvånande att vissa advokater inte gillar detta. De bör och ska sätta sina klienter i främsta rummet, men vi tror att den breda allmänheten i Sverige tycker det är viktigt och angeläget att trycka tillbaka gängen och att mördare döms för sina gärningar. Och även seriösa advokater borde kunna vara ense med oss om att skyldiga brottslingar ska ansvara för sina gärningar.

I ett avseende har dock de misstänkta och deras försvarare rätt; i Sverige finns inga möjligheter enligt nuvarande lagstiftning att inhämta information på det sätt som var möjligt i Frankrike, dvs. att dekryptera vissa telefoner på det sätt som skett. En sådan möjlighet borde finnas och skulle bli ett mycket kraftfullt verktyg i arbetet för att lagföra gängkriminella.

Man kan anföra att det vore som att avlyssna alla som använder Snapchat, men man glömmer då att krypteringsverktyg ofta är brottsverktyg som används för att dölja allvarlig brottslighet. Svensk domstol borde få möjlighet att avgöra frågan om vissa dekrypterade data ska få användas och då göra en avvägning mellan risken det innebär för kränkningar av privatlivet hos vissa enskilda personer och intresset av att beivra allvarlig brottslighet.

Den lyckade dekrypteringen av Encrochat visar att vi då kan lagföra hundratals gängkriminella som annars får vara kvar ute på våra gator och torg. Och så kan vi inte ha det.

Självfallet måste rättssäkerhetsgarantier finnas så att oskyldiga inte drabbas. Vi har inte svaren på hur en sådan prövning ska ske, men det fungerar i andra rättsstater och borde fungera här. Exemplet med den lyckade dekrypteringen av Encrochat visar att vi då kan lagföra hundratals gängkriminella som annars får vara kvar ute på våra gator och torg. Och så kan vi inte ha det.

Mats Eriksson, kammarchef, Göteborgs åklagarkammare

Karl-Erik Esbo, vice kammarchef, riksenheten för internationell och organiserad brottslighet

Erik Nord, polisområdeschef, Storgöteborg