Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Problemet är snarare att statsmakten har kapitulerat inför en alltför stor politisk experimentlusta när den i stället borde kravställa utifrån de behov samhället har i dag och sannolikt kommer att få i framtiden. Bild: Björn Larsson Rosvall
Problemet är snarare att statsmakten har kapitulerat inför en alltför stor politisk experimentlusta när den i stället borde kravställa utifrån de behov samhället har i dag och sannolikt kommer att få i framtiden. Bild: Björn Larsson Rosvall

Låt staten ta kontroll och satsa på kärnkraft igen

Per Högselius menar att kärnkraften inte passar på en avreglerad elmarknad. Men problemet är snarare att statsmakten har kapitulerat inför en alltför stor politisk experimentlusta när den i stället borde tillgodose samhällets behov av energi i framtiden, skriver Ane Håkansson, professor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Kärnkraft, 21/1

Utgångspunkten i Per Högselius resonemang är att en avreglerad elmarknad har införts i Sverige och i denna platsar inte kärnkraften. Nu är det så att en fri marknad inom grundläggande samhällssektorer sällan eller aldrig är bra, om detta finns i dag gott om erfarenhet världen över. Så i stället för att diskutera enskilda tekniker är det dags att se över hela samhällsstrategin.

Det är framför allt två skäl till att exempelvis elförsörjningen inte ska avregleras på det sätt som gjorts:

• Statsmaktens förmåga att kunna planera för adekvat energiinfrastruktur och därmed kunna garantera välfärdssamhällets grundläggande förutsättning minskar drastiskt.

• Risken är överhängande att tekniker införs som helt enkelt inte är optimerade eller ens är lämpade för uppgiften. Att man dessutom skapar ett slags ”Klondike” där mer eller mindre seriösa aktörer ges fritt spelrum är heller inget som imponerar.

Tyskland ett skräckexempel

Högselius skriver att: ”Huvudproblemet är i stället det fundamentala motsatsförhållande som råder mellan investeringar i ny kärnkraft och den avreglerade elmarknaden”. Just detta problem delas av alla aktörer inom energisektorn; med ett pennstreck kan politiken helt ändra förutsättningarna för verksamheten, oavsett vilken teknik man arbetar med och detta utgör ett problem i sig. Illustrativt är att vindkraftsindustrin i Tyskland har kollapsat efter att förutsättningarna för subventioner har ändrats.

Illustrativt är att vindkraftsindustrin i Tyskland har kollapsat efter att förutsättningarna för subventioner har ändrats

Problemet är snarare att statsmakten har kapitulerat inför en alltför stor politisk experimentlusta när den i stället borde kravställa utifrån de behov samhället har i dag och sannolikt kommer att få i framtiden. Baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet har en sådan kravställan dessutom stora chanser att långsiktigt överleva politiska nycker. Om man utgår från rationellt ställda krav kan de privata aktörer som på ett trovärdigt sätt visat att de kan uppfylla kraven med fördel gå in på marknaden och veta att de med tillbörlig råge kan tjäna in sina investeringar, samtidigt som samhällets behov uppfylls. Sådant gjordes med exempellös framgång tidigare i Sverige och med en sådan strategi blev kärnkraften en given häst att satsa på. Ur teknisk synpunkt finns det ingen anledning att revidera den uppfattningen.

Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet